Genusordning fortsätter påverka studie- och yrkesval visar avhandling

Det säger Anna Sandell som fredagen den 27 april disputerar på avhandlingen ”Utbildningssegregation och självsortering – Om gymnasieval, genus och lokala praktiker” vid Lärarutbildningen på Malmö högskola. Hon är utbildad gymnasielärare i psykologi och religionsvetenskap och har arbetat ett år som lärare.

– Jag upptäckte att lärarna talade om eleverna på olika sätt beroende av vilket program de valt på gymnasieskolan. Detta plus att jag alltid varit intresserad av ungdomars livsvillkor och av genusfrågor fick mig att närmare undersöka hur och varför ungdomar gör de val de gör till gymnasieskolan.

Som ett första led i arbetet med avhandlingen genomförde Anna Sandell genusobservationer i en gymnasieklass på det naturvetenskapliga programmet i en stad med starka studietraditioner.

– Genusobservationerna visade på stor genuslikhet mellan killar och tjejer. Helt uppenbart har eleverna redan grupperat sig utifrån bakgrund, kunskapskapital m.m. Här har alltså redan skett en sortering och dessa elever var också politiskt medvetna och kulturellt aktiva, säger hon.

Intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en arbetarstad respektive i en akademikerstad visade också att platsen har betydelse för hur eleverna väljer till gymnasiet och att den påverkar ungdomars livsvillkor. Anna Sandell gjorde därför sin huvudstudie på orten Bergslanda som har traditioner av arbetaryrken, lägre avgångsbetyg och lägre övergångsfrekvens till universitet och högskolor än det nationella snittet. Här fick hon kontakt med en grundskola som var heterogen utifrån klass och etnicitet. Hon gjorde gruppintervjuer och gick sedan vidare med djupintervjuer.

– Studien visar att dagens tjejer och killar inte alls är så jämställda som man vill föreställa sig. Åtminstone inte i denna arbetarstad. Killarna väljer yrkesförberedande program som exempelvis fordon, el och bygg samtidigt som orten gör det möjligt för dem att välja dessa yrkesutbildningar då det finns en lokal arbetsmarknad. De är i hög utsträckning traditionella i sina val och sneglar och väljer yrken som den manliga större familjekretsen redan har, säger Anna Sandell.

Tjejerna väljer i högre utsträckning studieförberedande program och siktar på yrken som kräver både högre utbildning och en flytt från hemorten. Utbildning blir på så sätt ett medel för tjejerna att bryta lokala genusmönster men det kan också tolkas som om att tjejerna upplever att de behöver mer utbildning för att nå samma position som män. När ungdomarna talade om framtida yrken fanns inte ett enda som både tjejer och killar funderar på. I intervjustudien sa också tjejerna och killarna att ”det alltid varit så” när de reflekterade över tjejers och killars skilda världar.

– Det är också tydligt att killarna inte ser könet som en begränsning för framtiden. Tjejerna däremot begränsar sig genom att redan nu tala om hur barn och familj kan påverka deras yrkesliv. Både tjejer och killar har också en relativt traditionell syn på arbetsdelning i och utanför hemmet. Det handlar om vem som ska laga mat, passa barn, laga bilen m.m. Det är också tydligt att killarna fortfarande dikterar villkoren om hur man kan se ut och agera utanför skolans väggar. Samtidigt uttrycker flera av tjejerna att de inte kommer att välja yrken som har med barn, fritid, omvårdnad m.m. I yrkesvalet tar alltså flickorna ett tydligt avstånd och vill inte hamna i traditionella kvinnoyrken.

– Jag har även prövat ungdomarnas uttalande och val i förhållande till teorier kring det som kallas kulturell friställning och ökad individualisering. Avhandlingen visar tydligt att tjejerna och killarna fortsätter att forma sin framtid utifrån kön, klass, etnicitet och plats och alltså inte alls är så kulturellt friställda som vissa teoretiker vill framhålla. Allra tydligast var det för killarna.

Anna Sandell önskar att resultaten från avhandlingen kan bidra till en förnyad debatt.

– Jag skulle vilja att en politisk diskussion kom igång kring hur könsmönster bryts då 90-talets reformsatsningar misslyckats. Nu har man dessutom lagt direktiven till en ny gymnasieutredning som ska vara färdig 2009. Ungas aktörskap behöver stärkas på olika sätt för att traditionella valmönster ska kunna brytas. Dessutom är det tänkvärt att platsen tycks ha en avgörande betydelse för ens livsval och detta borde komma upp på den politiska dagordningen, säger hon.

Läs avhandlingen i sin helhet här:
http://hdl.handle.net/2043/3949

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Sandell på e-post anna.sandell@lut.mah.se eller telefon 0707-63 12 16.