Kriser utlöser politiska reformer om det gagnar partierna
Kriser leder till stora politiska reformer ifall de utgör ett hot mot inflytelserika politiska aktörer. Vad som är till nytta för det egna partiet spelar nämligen en viktig roll för hur man tar lärdom av kriser, visar Daniel Nohrstedt som har studerat hur kärnkraftsolyckorna på Three Mile Island och i Tjernobyl påverkade den svenska energipolitiken. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 4 maj.
Studien utgår från tanken att det är först när dramatiska krishändelser inträffar som stora politiska förändringar blir möjliga. Daniel Nohrstedt har bland annat använt sig av nyligen offentliggjorda dokument för att studera efterspelet till de två stora kriserna inom svensk kärnkraftspolitik. Han har bland annat studerat protokoll från den socialdemokratiska partistyrelsens möten. Avhandlingen visar att kriser snabbt blir föremål för tolkningstvister, vilket också delvis förklarar krisens roll i det politiska beslutsfattandet.
– Tjernobylolyckan tolkades till exempel på helt olika sätt av kärnkraftsförespråkare och -motståndare. Medan förespråkarna pekade på skillnader mellan svensk och sovjetisk reaktorsäkerhet såg motståndarna olyckan som ännu ett exempel på kärnkraftens risker, förklarar han.
Daniel Nohrstedt har ägnat särskild uppmärksamhet åt den socialdemokratiska partilednings agerande, och visar hur partipolitisk hänsyn spelade en roll i det energipolitiska efterspelet till såväl Three Mile Island 1979 som Tjernobyl 1986. Olyckornas effekt på kärnkraftsopinionen och på stödet för det egna partiet diskuterade internt på ett tidigt plan, och osäkerheten som fanns i såväl partiet som samhället efter Three Mile Island-olyckan fick socialdemokraterna, som tidigare motsatt sig en folkomröstning i kärnkraftsfrågan, att ändra sig. Efter Tjernobyl var situationen en annan – den omedelbara analysen visade att olyckan inte direkt hotade partiets ställning, och partiledningen bedömde att en förtroendeingivande hantering av krisen skulle kunna stärka partiet.
– Det var bakgrunden till den utredning som tillsattes efter Tjernobyl och som möjliggjorde en förhållandevis öppen lärandeprocess, där erfarenheterna av olyckan och dess konsekvenser för svensk energipolitik studerades grundligt, berättar Daniel Nohrstedt.
Han menar att den politiska nyttokalkylen spelar stor roll för de beslut som fattas i kölvattnet av en kris. Hur lärdomarna tas om hand av det politiska systemet styrs till exempel av om krisen utgör ett allvarligt politiskt hot mot inflytelserika politiska aktörer.
– Fallstudierna visar att allvarliga kriser kan utlösa en politisk överlevnadsinstinkt och leda till dramatiska svängningar, medan mindre hotfulla kriser följs av ett mer rutinmässigt politiskt agerande. Vilken politisk sektor som drabbas har också betydelse, säger Nohrstedt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Daniel Nohrstedt, 018-471 11 47, 073-650 33 01, e-post: Daniel.Nohrstedt@statsvet.uu.se
