Vad vet vi egentligen om vårt eget tänkande?
Naturvetenskapen har lärt oss att förstå hur den fysiska verkligheten fungerar. Vi vet en hel del om materiens minsta beståndsdelar och vi förstår hur de bygger upp vårt universum. Men det finns fullständigt självklara och vardagliga fenomen, vars natur vi ännu inte lyckats fånga med vetenskapliga metoder. Några exempel är vår förmåga att tänka och att kommunicera. Alexander Almér undersöker i en ny avhandling i filosofi hur man kan förstå begrepp som mening och sanning med hjälp av ett naturvetenskapligt synsätt.
Vi säger och tänker saker om världen som kan vara sanna eller falska. Filosofer och lingvister intresserar sig för egenskaper som sanning och mening, så kallade semantiska egenskaper. En central fråga inom modern filosofi är om semantiska egenskaper kan förstås i naturvetenskapliga termer. Man talar om att ”naturalisera” mening och sanning.
Alexander Almérs avhandling problematiserar frågan om vad naturalisering är och undersöker vad som talar för eller emot hypotesen att mening är ett naturligt fenomen. Författaren hävdar att det finns goda skäl att söka naturalistiska förklaringar av semantiska företeelser. Men han tillbakavisar tanken att vi redan har avgörande skäl att anta att det måste finnas sådana förklaringar till dessa fenomen.
Nära förknippat med naturalism är föreställningen att det finns en naturlig värld, som är vad den är oberoende våra försök att beskriva den. Man brukar tala om realism och absolut sanning. Mot detta står olika anti-realistiska och relativistiska uppfattningar. Dessa utgår inte ifrån den realistiska hypotesen att tankar och språk handlar om en otolkad värld, eller att påståenden är absolut sanna eller falska enbart beroende på otolkade fakta. Almérs avhandling bemöter kritik mot realismen och kritiserar anti-realistiska och relativistiska sanningsteorier.
Ytterligare ett tema är centralt i avhandlingen, nämligen frågan om pragmatiska aspekter på språklig kommunikation och sammanhangets betydelse för innehållet. När vi talar med varandra så tar vi hjälp av språkets struktur och uppbyggnad för att förstå vad som sägs. Men det räcker inte alltid. Om någon säger att det regnar, så kan du bara ta ställning till det påståendet om du vet vilken plats som avses. Platsen är tillsynes inte markerad i den språkliga utsagan. En omtvistad fråga inom lingvistik och relaterad filosofi är hur mycket och vad av det som sägs som ligger kodat i språkets struktur. Författaren kritiserar ett modernt förslag, enligt vilket det språkligt bestämda innehållet spelar en relativt liten roll när vi tolkar yttranden. Också i detta sammanhang diskuteras naturalistiska ansatser. En fråga som problematiseras är vilken sorts observationer eller data man skall utgå från för att formulera och testa teorier om språklig mening och kommunikationsinnehåll.
Avhandlingens titel: Naturalising Intentionality. Inquiries into Realism & Relativism.
Disputationen äger rum tisdagen den 5 juni kl 13.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Alexander Almér, 031-786 41 80 (arb), 0768-66 48 36, alexander.almer@filosofi.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
