När officerskåren blev en gentlemannaklubb
Under senmedeltiden fram till början av 1700-talet växte en ny typ av stat fram i Sverige och Danmark, en militärstat i vilken officerarna hade en nyckelroll. Men vad hände med dem när tiderna blev fredligare och samhället förändrades? Fredrik Thisner har undersökt officerstjänstens sociala betydelse under perioden 1720-1800. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 1 juni.
I Sverige och Danmark präglades perioden 1720-1800 av förhållandevis långa perioder av fred och en begynnande agrar revolution. Fredrik Thisner har studerat vad som hände med det arvegods militärstaten hade lämnat efter sig och hur statens omfördelade resurser påverkade möjligheten att som officer befästa en position inom samhällseliten.
Han analyserar bland annat officerarnas inkomster och de utgifter de hade i form av tjänsteköp, och gör en uppskattning av deras privata förmögenheter. Officerarnas sociala bakgrund, deras äktenskapsmönster och den betydelse som patron-klientförhållanden hade inom de dåtida arméerna granskas också i avhandlingen.
– 1700-talets officerskår var inte i första hand en yrkeskår i modern bemärkelse, utan kan närmast jämföras med en lokal gentlemannaklubb. Medlemmarna var i huvudsak män ur samhällets övre skikt och lönerna ett komplement till deras övriga egendomsinnehav, berättar Fredrik Thisner.
Hans resultat bidrar till att förklara den logik som de statliga förvaltningarna under 1700-talet fungerade enligt. Denna logik förstås bäst utifrån de sociala intressen som de grupper som utgjorde officers- och ämbetsmannakårernas ryggrad hade.
– Också den agrara revolutionen och den begynnande samhällsförändringen mot ett kapitalistiskt samhälle påverkade i förlängningen de villkor som statstjänarna hade att verka under, säger Fredrik Thisner.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Thisner, 018-471 15 48, 073-390 60 29, e-post: Fredrik.Thisner@hist.uu.se
