Videokonferens som stöd till nyblivna föräldrar
I dag lämnar de flesta nyblivna mammor BB-avdelningen cirka 2,5 dygn efter förlossningen. Det innebär att mamman skrivs ut innan amningen riktigt kommit igång, innan de nyblivna föräldrarna lärt känna sitt barns signaler och innan mamman hunnit återhämta sig fysiskt och psykiskt.Frågorna är ofta många och osäkerheten stor.
Den förändrade eftervården med så kallad tidig hemgång gör att en nybliven mamma tillsammans med sitt nyfödda barn på många håll i landet stannar i genomsnitt 2,5 dygn på BB-avdelningen. Tidig hemgång introducerades i 1980-talets Sverige för att möta efterfrågan på en mer familjecentrerad vård och 1993 definierade socialstyrelsen begreppet tidig hemgång som ”utskrivning inom 72 timmar av frisk mamma och friskt barn efter normalförlossning och med organiserad uppföljning”.
– I dag varierar det i vilken utsträckning landstingen erbjuder uppföljning via hembesök av barnmorska. Dett minskade stödet till nyblivna föräldrar samt de långa avstånden som familjer i glesbygd ofta har till sjukhus och barnmorskor på BB-avdelningar, gör att det är viktigt att studera hur ett ökat stöd till de nyblivna föräldrarna kan se ut, säger doktoranden Inger Lindberg, som den 1 juni disputerar vid Luleå tekniska universitet.
I en pilotstudie fick de nyblivna föräldrarna låna en videokonferensutrustning som de kopplade till sitt bredbandsuttag hemma. Via utrustningen kunde de stå i dygnet-runt-kontakt med barnmorskorna på BB-avdelningen vid Sunderby sjukhus. I den aktuella avhandlingen ingår även studier av gravida kvinnors förväntningar på eftervård och barnmorskors erfarenheter av olika organisationsförändringar.
– En av slutsatserna av mitt forskningsarbete är att videokonferens kan fungera som en bro för att förmedla ett vårdande möte mellan föräldrar och barnmorskor efter förlossningen. Den största förväntningen gravida kvinnor hade på BB-vården var att man hade tillgång till personal vilket också var ett viktigt skäl för föräldrarna att använda videokonferens, säger Inger Lindberg.
– En annan viktig fördel som föräldrarna förde fram var att videokonferensen sparade tid och pengar, man behövde inte åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen när man hade problem.
Barnmorskorna å sin sida beskrev att deras arbete blivit fragmentiserat på grund av den korta vårdtiden, men ansåg att man i videokonferens kunde förlänga sin stödjande roll genom att förmedla råd och stöd till föräldrarna om exempelvis amning och barnets vård. Både barnmorskor och föräldrar ansåg att att möten via videokonferens var nästan lika bra som ett rent rumsligt möte – de hade exempelvis inga problem att handskas med utrustningen.
Inger Lindberg är född i Överkalix, blev legitimerad sjuksköterska 1978 och legitimerad barnmorska 1982. Hon tog sin magisterexamen i områdnad 1988 och har arbetat som barnmorska på BB- och förlossningsavdelning vid Centrallasarettet i Boden samt med tidig hemgångs-verksamhet vid Södersjukhuset i Stockholm. Inger Lindberg har även arbetat som Norrbottens läns landstings första kliniska adjunkt vid verksamhetsområdet kirurgi.
Upplysningar: Inger Lindberg, tel. 0920-49 38 01, inger.lindberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
