Förändrad skolorganisation = förändrad lärarroll
Läraryrket har alltid och tillhör fortfarande de mest omdiskuterade i vårt samhälle. Lärarnas kompetens eller brist på kompetens diskuteras, liksom deras dåliga arbetsmiljö och den stress de dagligen utsätts för. Nu och då lanseras en ny skolreform som genast blir ett hett diskussionsämne på exempelvis tidningarnas debatt- och insändarsidor.Samtidigt ses utbildning som ett av våra viktigaste verktyg när det gäller att forma våra medborgare och därmed vårt samhälle – och då får givetvis diskussionen om lärarnas roll stor betydelse.
För att förstå hur lärares arbete i praktiken konstitueras, upplevs och skapas är det intressant att lyssna på vad lärarna själva har att säga. Karolina Parding, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i en så kallad professionssociologisk studie fokuserat på gymnasielärares arbetsvillkor och mer specifikt på deras handlingsutrymme.
– Utifrån ett antal intervjuer med gymnasielärare vid en gymnasieskola i Norrbotten har jag i huvudsak fått fram att lärarna ser handlingsutrymmet som a och o när det gäller att kunna utföra arbetet på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt identifierar de förändrade omständigheter för sitt yrkesutövade och därmed också möjligheter att skapa handlingsutrymme, säger Karolina Parding.
Lärarna menar att i relation till främst olika policys, andra kolleger och elever så skapas – eller försvåras skapandet av – handlingsutrymme. När relationerna upplevs som positiva och givande menar man att handlingsutrymmet finns, medan man däremot tycker att handlingsutrymmet minskar om relationerna upplevs negativa och problematiska.
Studien visar också att olika lärare delvis har olika syn på vad läraryrket är och borde vara och Karolina Parding menar att två olika yrkesidentiteter har synliggjorts. Den ena krockar delvis med dagens sätt att organisera skolan – där exempelvis interdisciplinära arbetslag ofta upplevs som påtvingade och i realiteten inte givande i det dagliga arbetet, medan dessa lärare samtidigt saknar närhet och samarbete med sina ämneskolleger. I den gruppen hittar man också en del hinder när det gäller handlingsutrymme.
– Den andra yrkesidentiteten ligger närmare dagens organisation av skolan och de lärarna ser inte några större problem ifråga om handlingsutrymme. Trots olika yrkesidentiteter säger sig de båda grupperna ha stort handlingsutrymme, något som visar att man som enskild lärare till viss del själv kan välja hur man i praktiken förhåller sig till skolorganisationen och de förutsättningar som ges, säger Karolina Parding.
Karolina Pardings doktorsavhandling Upper secondary teachers’ creation of discretionary power – The tension between profession and organisation, med vilken hon disputerar den 18 juni, är i allra högsta grad aktuell. Inte minst på grund av skolans roll som en central, social institution i vårt samhälle, en institution i vilken lärarna har huvudrollen i egenskap av att vara de professionella yrkesutövarna.
Kontaktinformation
Upplysningar: Karolina Parding, tel. 0920-49 30 29, karolina.parding@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se
