Säkerhets- och larmfunktioner i tunnlar otillräckliga
Trafik- och brandolyckor i tunnlar är tack och lov ovanliga. Men när de väl händer får de ofta dramatiska konsekvenser. Ett problem är att människor av olika anledningar lämnar bilen alldeles för sent. Ny forskning, med ett färskt experiment i Götatunneln, visar att det inte räcker med bara en, vilket idag är vanligast, utan att det behövs flera signaler för att utrymningen ska snabbas på och flera kan överleva.
I samband med trafikolyckor börjar det ofta brinna med kraftig och farlig rökutveckling som följd. Säkerhets- och larmfunktionerna vid svenska och utländska tunnlar varierar, men är idag ofta otillräckliga.
– Trots att bilisterna ser rök lämnar de ogärna bilen. Inte heller exempelvis endast digitala informationsskyltar räcker, utan det behövs flera, kombinerade informationsinsatser, förklarar Håkan Frantzich, lektor i Brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola och en av försöksarrangörerna tillsammans med Vägverket och konsultföretaget MTO Psykologi AB.
Försöket genomfördes med oinformerade bilister och visar att bilisterna utrymde snabbt när det både kom ett muntligt meddelande och de digitala informationsskyltarna tändes med texten ”stanna motorn utrym tunneln”. Bilisterna hade dock svårt att höra vad som sades, men att meddelandet i sig kom fick en positiv följdreaktion.
Vid försöket och efterföljande gruppintervjuer framkom att bilisterna väntar på instruktioner. De tenderar också att göra som alla andra. Därför är det viktigt att få igång en positiv kollektiv reaktion, enligt Håkan Frantzich.
Många tunnlar idag, både i Sverige och i Europa, har inga eller bara enstaka larmfunktioner. Högtrafikerade tunnlar är dock bättre utformade men skillnaderna mellan europeiska tunnlar är stor.
Försöket stärkte också tidigare belägg för att grönblinkande ljussignaler vid utrymningsskyltar har bättre effekt än traditionella skyltar som används idag. I tidigare försök var andelen personer som hittade och valde nödutgången med blinkljus, närapå dubbelt så stor jämfört med dem som valde utgången med en vanlig utrymningsskylt.
– Grönblinkande larmljus blir nog vanligare i framtiden, inte bara i tunnlar utan också i industrilokaler, fartyg och varuhus, spår Håkan Frantzich.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Frantzich, universitetslektor, Brandteknik, 046-222 79 24, hakan.frantzich@brand.lth.se eller Daniel Nilsson, doktorand, Brandteknik, 046-222 95 93 daniel.nilsson@brand.lth.se. Försöksrapporten finns även på www.brand.lth.se. Resultaten avses att publiceras i ett kommande nummer av Fire Safety Journal och kommer att redovisas vid olika vetenskapliga konferenser.
Om försöket i Götatunneln:
Götatunneln i centrala Göteborg invigdes i juni 2006 och är ca 1,6 km lång. I Sverige finns ca 15 – 20 längre tunnlar, de flesta i storstäder. Försöket genomfördes den 22 november 2006 på kvällen vid 22-tiden.
Så här gjordes försöket: Tunnelns båda rör stängdes av för vanlig trafik. Försökspersonerna (fp) samlades på Vägverket i Gbg för information om övningen. Den information de fick var vilseledande när det gällde det egentliga syftet med försöket för att personerna inte skulle veta att övningen handlade om utrymning.. Försökspersonerna trodde inledningsvis att försöket gällde allmänt körbeteende och prov av tekniska installationer i ett flertal tunnlar och vägsträckor i Göteborgstrakten.
Fp körde sedan till Götatunnelns östra mynning och fick vänta där. Därefter körde de efter varandra in i tunneln. Vid ca 2/3 av tunnelns längd hindrades trafiken av den simulerade olyckan och bilisterna stannade efterhand. De första började utrymma. Vid den tidpunkten hade de sista personerna inte hunnit stanna vilket de gjorde ca tre minuter efter första bilisten stannat.
De första bilisterna spontanutrymde. Efter ca 2,5 minuter startades utrymningslarmet, belysningen tändes och trafikinformationstavlorna visade texten Stanna motorn Utrym tunneln. Gröna blixtljus tändes vid två av de utrymningsvägar som användes som utrymningsväg.
Utrymningsvägar är de tvärförbindelser (15 stycken) som förbinder de två tunnelrören och utrymningsvägarna är placerade med ca 100 m mellanrum. När bilisterna utrymt samlades de i det andra tunnelröret (som också var avstängt för trafik) där de fick fylla i en enkät. Sedan intervjuades några bilister och alla deltog i fokusgruppsamtal. Hela förloppet filmades med videokameror.
