Bild ger hopp i kampen mot tuberkulos
Det finns ett stort behov av nya läkemedel mot tuberkulos. Multiresistenta tuberkulosbakterier blir allt vanligare och dagens läkemedel har flera biverkningar. I en ny studie som publiceras i julinumret av Journal of Biological Chemistry presenteras nya data som kan innebära en knuff framåt i jakten på nya mediciner.
Under 2005 upptäcktes ett mindre utbrott av tuberkulos i en av våra svenska förskolor, vilket skapade stor uppståndelse. Antalet fall av tuberkulos i Sverige är dock endast cirka 500 per år, medan situationen främst i Afrika och Sydöstra Asien är en helt annan. Globalt sett är en tredjedel av världens befolkning infekterade med Mycobacterium tuberculosis, den bakterie som orsakar tuberkulos. Av dessa kommer 5-10 procent att någon gång under sin livstid själva insjukna eller få förmågan att sprida smittan vidare. För de som dessutom är infekterade med HIV är denna risk betydligt högre.
Idag används flera mediciner mot tuberkulos, av vilka de flesta kan ge upphov till obehagliga bieffekter såsom leverskador, illamående och yrsel. En av medicinerna kan till och med färga urin, tårar och saliv oranga. Detta, i kombination med ökande problem med multiresistent tuberkulos, gör behovet av nya läkemedel stort.
Vid avdelningen för strukturbiologi vid Uppsala universitet, under ledning av professor T. Alwyn Jones, används röntgenkristallografi för att ta fram den tredimensionella strukturen för en mängd proteiner som är nödvändiga för tuberkulosbakteriens överlevnad. Ett av dessa är DXR (1-deoxy-D-xylulos 5-fosfat reduktoisomeras), som bland annat deltar i bildandet av steroidhormoner hos bakterien. Hos oss människor är helt andra proteiner involverade i denna process, vilket gör bakteriens proteiner till lämpliga mål för nya läkemedelskandidater, eller så kallade hämmare. Många läkemedel fungerar nämligen genom att binda till ett målprotein och därmed förhindra proteinets bindning till sitt ämne.
Genom att ta fram tredimensionella strukturer, dels av bara proteinet men också av proteinet tillsammans med olika hämmare, har forskarna fått en bild av interaktionsytan och av hur proteinet rör sig under processen. I artikeln presenteras flera olika sådana strukturer av DXR.
– Detta kan bidra till utvecklingen av nya hämmare som binder mer effektivt än de som finns idag och som förhoppningsvis ska vara betydligt skonsammare som läkemedel, säger Lena Henriksson, doktorand och huvudförfattare till artikeln.
Dessutom får man en klarare bild av proteinets mekanism, det vill säga hur dess egentliga process utförs, vilket också kunnat bekräftas i datorsimuleringar. Forskargruppen försöker nu med hjälp av datorprogram att identifiera molekyler som kan binda väl med DXR:s bindningsyta. Gruppen ingår också i ett EU-samarbete om tuberkulos och samarbetar med AstraZeneca i Bangalore, Indien.
Läs artikeln på: http://www.jbc.org/cgi/content/full/282/27/19905
Bildtext:
Här ses en subenhet, en molekyl, av DXR där de fyra olika delarna, så kallade domänerna, av enzymet har färgats i blått, grönt, guld och rött.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Henriksson, tel: 018-471 50 60, 070-271 81 56, e-post: lena.Henriksson@icm.uu.se
