Pressträff – Konsumera mera – dyrköpt lycka
Konsumtionen har ökat kraftigt de senaste hundra åren. Men det verkar inte som om vi har blivit lyckligare. Vi fortsätter att konsumera allt mer trots att vi vet att det bidrar till att planeten förstörs. Politikerna kanske måste avskaffa allt stöd till ohållbar konsumtion för att vi ska konsumera vettigare och rädda planeten. I Formas nya pocketbok Konsumera mera – dyrköpt lycka, speglar 23 forskare sin syn på konsumtion. Teman i boken är bland andra konsumtionens drivkrafter och konsekvenser samt vilka förutsättningarna är för en mer hållbar konsumtion.
Ordet konsumera betyder förtära och förbruka, och en konsument är en förbrukare. När vi konsumerar energi, mat, transporter och prylar så förbrukar vi samtidigt olika typer av naturresurser – lagrade, förnybara och flödande – men också landskap i avlägsna länder och människors arbete. Kan vi fortsätta som hittills eller måste vi byta livsstil? Behöver vi alla prylar? Vad är egentligen ett behov?
Välkommen att lyssna när fyra olika forskare diskuterar konsumtion på Formas pressträff!
Tid och datum: 14.00 – ca 15.30 den 19 september. Kaffe och te från kl 13.45.
Plats: Forskningsrådet Formas, Kungsbron 21 För karta se Formas hemsida www.formas.se
Moderator: Marie Sälmark, fd generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.
Medverkande författare:
Lisa Deutsch – Svensk mat sätter spår i världen
Matproduktionen har blivit alltmer globaliserad. Idag behövs det stora jordbruksarealer utanför Sverige för att odla maten vi äter och för det djurfoder som behövs till svensk kött-, ägg- och mjölkproduktion. Mer än en tredjedel av vår svenska matkonsumtion är beroende av jordbruksmarker i andra länder, skriver Lisa Deutsch som är forskarassistent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Vad betyder det här för oss själva och andra? Hur påverkar våra matval miljön i Sverige och utomlands?
Alf Hornborg – Vi konsumerar andras arbete och landskap
Vad är det egentligen vi konsumerar när vi konsumerar? Vi tänker sällan på att andra människors arbete finns inbyggt i de varor vi köper och att produktionen har påverkat landskapet på andra ställen i världen. Vår ekonomiska och ekologiska räckvidd är mycket mer omfattande än vår etiska räckvidd. Vi måste stärka kopplingen mellan ekonomi och moral, skriver Alf Hornborg som är professor i humanekologi vid Lunds universitet.
Annika Carlsson- Kanyama – Kan man vara både rik och miljövänlig?
Vi kan själva påverka våra koldioxidutsläpp. Men det är svårt att vara både rik och miljövänlig, enligt Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi på KTH i Stockholm. Vi bör fundera på hur mycket pengar vi egentligen behöver istället för att åta oss den enorma uppgiften att bli både rikare och mer koldioxidsnåla. Runt omkring oss finns det en massa människor som sitter inne med lösningar på hur man lever ett gott liv med tämligen låga utgifter. De borde vara våra hjältar.
Karin M Ekström – Samlare minskar sopberget och bevarar historia.
Samlandet har många positiva dimensioner. Samlarna minskar sopberget och bevarar kulturhistoria. Men samlingar kräver också utrymme och tar resurser i anspråk.
OSA senast 17 september till Emilie von Essen, eve@formas.se 0733 50 31 61
OBS presslegitimation erfordras
