Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 september 2007

Tillväxthormon ett dåligt dopingmedel

Den som tar sprutor med tillväxthormon för att få muskler och prestera mer borde tänka om. Varken muskelmassan eller den fysiska prestationen förbättras av preparatet. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Doping med tillväxthormon har blivit vanligare inom idrotten sedan mitten av 1980-talet. Ämnet ger inte samma aggressiva beteende som anabola steroider, men kan orsaka andra problem, bland annat skador på hjärta och kärl.
– Många som missbrukar anabola steroider ser tillväxthormon som dopingmedlens Rolls Royce. Det är betydligt dyrare att använda jämfört med anabola steroider, men det finns inga vetenskapliga belägg för att det ger någon prestationsförhöjande effekt som ensamt dopingmedel, säger läkaren Christer Ehrnborg.

I studien ingick 30 unga vältränade göteborgare. 20 av deltagarna injicerade sig varje dag under en månad med stora doser tillväxthormon. De tio andra deltagarna trodde att de också fick tillväxthormon, men fick istället sprutor med ofarlig koksaltlösning. Tester av deras fysiska prestationsförmåga på motionscykel visade att ingen av deltagarna gjorde bättre ifrån sig, jämfört med dem som bara fått koksaltlösning.
– Det är omdebatterat om tillväxthormon ger någon effekt eller om det rör sig om en masspsykologisk effekt, men både vår studie och flera andra pekar på att man inte blir en bättre atlet bara genom att ta tillväxthormon, säger Christer Ehrnborg.

Mätningar av försökspersonernas kroppssammansättning visade att tillväxthormonet minskade mängden kroppsfett och ökade mängden vatten i kroppen.
– Atleter som injicerar tillväxthormon märker genast att det händer något i kroppen och de antar då att förändringen måste ha en positiv inverkan på deras prestation, men vi kan inte se i våra försök att muskelmassan ökar av preparatet, säger Christer Ehrnborg.

Doping med tillväxthormon är svårt att bevisa, eftersom det kroppsegna hormonet kan variera mycket mellan olika tidpunkter och mellan olika individer. I en annan studie i sin avhandling följde Christer Ehrnborg elitidrottare under ett helt år för att kartlägga vilka faktorer som påverkar det naturliga tillväxthormonets uppgång och nedgång.
– Vi hittade flera intressanta biomarkörer som kan användas i analyser av blodprov. Ett nytt dopingtest som bland annat är baserat på vår forskning är på väg att lanseras, men först måste metoden kontrolleras så att den är juridiskt hållbar, säger Christer Ehrnborg.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Growth Hormone in Athletes

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Christer Ehrnborg, leg. läkare, telefon: 031-741 17 22, 070-649 65 73, e-post: christer.ehrnborg@gu.se

Handledare:
Docent Thord Rosén, telefon: 031-342 70 55, 070-266 46 42, e-post: thord.rosen@medic.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera