Misslyckande för svenskämnet i gymnasieskolan
Trots att samhället förändrats radikalt så ser svenskämnet väldigt traditionellt ut. Dessutom undviker lärarna att använda elevernas egna erfarenheter i undervisningen och forma innehållet efter olika elevgrupper. Det säger Lotta Bergman som disputerar den 5 oktober på Malmö högskola.
Lotta Bergman har undersökt hur svenskundervisningen ser ut i fyra gymnasieklasser på Industri-, Naturvetenskaps-, Barn- och fritidsprogrammet och Estetiska programmet. Det är en kvalitativ studie som bygger på observationer och intervjuer med elever och lärare.
– Svenskämnet är problematiskt och lärarna utnyttjar sällan det friutrymme som finns i kursplanen för att själva skapa innehåll i svenskämnet eller att anpassa undervisningen efter eleverna. Traditioner och värderingar styr och svenskundervisningen i de undersökta klasserna handlar om formell färdighetsträning och kulturarvstraditioner som prioriterar litteraturhistoriska fakta. Här kan man kanske säga att det är lärarnas akademiska utbildning i två separata delar, en språklig och en litterär som sipprar ner till gymnasieeleverna.
– Jag är också kritisk till att språkanvändningen sällan kopplas till funktionella sammanhang och sällan hakar på elevernas engagemang i ett innehåll. Tvärtom blir innehållet sekundärt och ibland oväsentligt. Att tala, läsa och skriva blir huvudsaken oberoende om eleverna skriver i olika genrer, studerar litteraturens eller språkets historia, läser romaner eller ser film, säger Lotta Bergman, som själv arbetat i närmare 20 år som gymnasielärare i svenska och historia.
Ett problem är att lärarna sällan har elevernas livsvärldar som utgångspunkt i ämnet, menar hon.
– De utnyttjar inte heller de texter och bilder eleverna använder på sin fritid som bas för att ställa viktiga frågor. Detta trots att de sociala och kulturella förändringarna i samhället ständigt är med och påverkar unga människors identitetsutveckling. Dessutom tar inte lärarna hänsyn till att kommunikationsformerna ständigt ändras vilket i synnerhet sysselsätter unga människor.
Enligt Lotta Bergman tas svenskämnets innehåll för givet oberoende av program. Och för att eleverna ska nå målen görs en nivågruppering.
– Läraren utgår alltså från samma innehåll trots att de undersökta gymnasieprogrammen är mycket olika. Vad läraren gör är att reducera och förenkla när det gäller de yrkesförberedande programmen. Det finns alltså fortfarande ett högre och lägre sätt att tänka kring svenskämnet och detta kan verkligen diskuteras ur en demokratisynpunkt.
Hennes recept för hur svenskundervisningen kan förändras till det bättre lyder så här:
– Flytta fokus från färdighetsträningen och koppla användningen av språket till annat kunskapssökande arbete. Se till att koppla skönlitteratur och annan mediebruk till de frågeställningar och teman som eleverna håller på med. Då blir det betydligt mer meningsfullt för eleverna, säger Lotta Bergman.
Hon försvarar sin avhandling ”Gymnasieskolans svenskämnen – en studie av svenskundervisning i fyra gymnasieklasser” fredagen den 5 oktober.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lotta Bergman på e-post lotta.bergman@mah.se.
