Ny svensk forskning hopp för miljontals sjuka
I dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Science presenteras forskning om parasiten Giardia lamblias arvsmassa och biologi som på sikt kan leda till bättre diagnos och behandling av diarrésjukdomen giardiasis som drabbar 200 miljoner människor varje år. Det kan också leda till att flera livsviktiga biologiska processer i människor kan förstås.
Giardia lamblia är en tarmparasit som finns över hela världen och som ger diarré. Det är framförallt unga som drabbas och i tredje världen är infektionen mycket vanlig. Just nu är ungefär 200 miljoner människor infekterade av Giardia; Sverige har vi årligen 1500 fall och utbrott förekommer på dagis och via förorenat vatten. Nyligen drabbades Bergen av ett stort vattenburet utbrott och 1300 personer smittades av parasiten. Även unga djur kan bli sjuka av Giardia infektioner vilket medför stora kostnader för lantbruket. Man vet inte varför man blir sjuk av en Giardia infektion och man vet inte heller varför vissa personer drabbas mer än andra.
I dagens nummer av Science presenteras en artikel av svenska och amerikanska forskare där gensekvens och biologi hos Giardia lamblia beskrivs och jämförs med andra organismer. Bland annat visas att parasiten skiljer sig på flera sätt från andra organismer när det gäller DNA:ts kopiering och avläsning. Parasiten saknar också flera vanliga signalproteiner, medan de däremot har många enzymer av typen proteinkinaser och proteinfosfataser med hittills okänd funktion.
– Forskningen om parasiten kommer drastiskt att ändras och nya metoder som tidigare inte kunde användas blir nu möjliga. Detta medför att det nu finns stora möjligheter att skapa nya mediciner, vacciner och diagnostiska verktyg mycket snabbare och mera rationellt. Detta öppnar helt nya vägar att hitta behandling mot denna svåra sjukdom, säger docent Staffan Svärd, Uppsala universitet, medförfattare till den publicerade studien.
Giardia är en avlägsen släkting till människan vilken reflekteras av att många basala processer finns i båda celltyperna men analysen av genomet visar att parasitens processer är mycket enklare uppbyggda. Detta innebär att mycket mer komplicerade processer i människan kan lättare förstås.
– Det är lättare att lösa ett pussel med 4 bitar istället för 40 och det visar oss vilka bitar som är viktigast i det mänskliga pusslet, säger Staffan Svärd.
Kontaktinformation
Staffan Svärd kan kontaktas på 018-471 45 58, 070-334 42 39, e-post: Staffan.Svärd@icm.uu.se
