Svenska hagmarker räddningen för Europas fjärilar
Örtrika hagmarker i Sveriges skogsbygder uppvisar en rikedom på fjärilsarter som är på fallrepet i många andra länder i Västeuropa, enligt en studie vid Linköpings universitet. Men i takt med jordbrukets rationalisering riskerar Sverige att gå samma väg.
I senaste numret av tidskriften Biodiversity and Conservation publicerar Karl-Olof Bergman, forskare i bevarandebiologi, och hans kolleger resultaten av en omfattande studie i 60 östgötska hagmarker. Dessa visade sig hysa en rad arter som är alltmer sällsynta i länder som västra Tyskland, Storbritannien och Belgien.
Skogsnätfjärilen (Melitaea athalia) fanns till exempel på alla lokaler i den svenska studien, medan den är helt försvunnen från belgiska Flandern och har minskat kraftigt i både västra Tyskland och Storbritannien. Skogspärlemorfjäril (Argynnis adippe) återfanns i 65 procent av de östgötska hagmarkerna men är praktiskt taget försvunnen i de andra länderna.
De undersökta hagmarkerna är 3-8 hektar stora, bevuxna med lövträd och omgivna av barrskog. Detta är en naturtyp som är på tillbakagång i övriga Västeuropa. Om det svenska jordbrukets rationalisering fortsätter som idag kan samma utveckling befaras även här. Speciellt allvarlig är minskningen av antalet mindre lantbruk med betande djur.
– Sverige har ett stort ansvar att bevara dessa arter och miljöer. Om utvecklingen inte kan hejdas riskerar Europa att förlora några av sina artrikaste biotoper, säger Karl-Olof Bergman.
I studien som genomfördes vid fem tillfällen från maj till september 2004 hittades 17 153 fjärilar av 64 olika arter.
Artikeln Importance of boreal grasslands in Sweden for butterfly diversity and effects of local and landscape habitat factors av Karl-Olof Bergman, Lena Ask, John Askling, Håkan Ignell, Henrik Wahlman och Per Milberg är publicerad i onlineversionen av Biodiversity and Conservation.
Kontaktinformation
Kontakt:
Karl-Olof Bergman, 013-282685, 0706-252534, karbe@ifm.liu.se
