Kvinnorörelsen framgångsrik i postkommunistiska Kroatien och Slovenien
Västeuropeiska genusforskare kallar östeuropeiska kvinnor förlorare, antifeministiska och konservativa. Nu visar en avhandling från Göteborgs universitet att den bilden inte stämmer i det postkommunistiska Kroatien och Slovenien.
– Inom jämställdhetsområdet finns en välutvecklad lagstiftning, säger Andrea pehar, som undersökt kvinnors förhållande i Kroatien och Slovenien.
De Östeuropeiska länderna har sedan Berlinmurens fall 1989 förändrats på livets alla områden. Enligt tidigare forskning har jämställdhetspolitiken genomgått en negativ förändring.
– Västerländska genusforskare har stämplat östeuropeiska kvinnor som omvandlingens förlorare och dessutom som konservativa och antifeministiska, konstaterar Andrea pehar, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.
Hennes avhandling ifrågasätter och problematiserar dessa påståenden. Hon har studerat kvinnorörelsens inflytande över jämställdhetspolitikens utveckling i Kroatien och Slovenien under perioden 1991-2004. Analysen omfattade fyra politiska områden; våld mot kvinnor, antidiskrimineringslagstiftning, föräldraförsäkring och pensionsreformen.
– Jämställdhetspolitiken i dagens Kroatien och Slovenien har inte försämrats till följd av övergången från kommunistiskt styre till demokrati och marknadsekonomi, utan snarare modifierats och utvecklats, säger Andrea pehar.
Hon har funnit en jämförelsevis välutvecklad lagstiftning inom jämställdhetsområdet, avsedd att skydda kvinnor från diskriminering i samhällslivet. Sociala förmåner som gynnade kvinnornas ställning på arbetsmarknaden under kommunismen, som exempelvis barnomsorg och föräldraledighet, kan fortfarande betraktas som generösa i en internationell jämförelse.
– Under kommunismen saknade länderna lagstiftning som skulle skydda kvinnor mot våld i hemmet. Under de senaste 10 åren har det skett många positiva förändringar inom detta område, fortsätter Andrea pehar.
Kvinnorörelsen i båda länderna har haft stort inflytande över utformningen av jämställdhetspolitiken under de senaste 10 åren. I nästan samtliga undersökta policyfall var det kvinnorörelsens representanter som lyfte jämställdhetsfrågorna till den politiska dagordningen. Andra politiska aktörer, som politiska partier, har varit passiva i detta avseende. Kvinnorörelserna har också haft stort inflytande över den konkreta utformningen av jämställdhetspolitiken. I flera fall har deras ursprungliga policyförslag blivit implementerade i olika lagstiftningar och policydokument.
– Men det är inte kvinnorörelsernas organisation och strategier som lett till framgången, säger Andrea pehar.
Inom den Slovenska kvinnorörelsen har de kvinnliga byråkraterna, så kallade femokrater, varit de främsta pådrivarna bakom olika jämställdhetsreformer, medan den rollen i Kroatien intagits av ickestatliga kvinnoorganisationer, NGO:s. Trots dessa strategiska skillnader har alltså kvinnorörelsena i båda länderna fått igenom majoriteten av sina krav.
Avhandlingens titel: How Women’s Movements Matter. Women’s Movements’ Strategies and Influence on Gender Policy Formation in Post-communist Croatia and Slovenia
Tid och plats för disputation: Fredagen den 19 oktober 2007, kl. 13.15, sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Andrea Spehar, 0707-694850(bost.), 031- 786 11 92 (arb.),
andrea.spehar@pol.gu.se
