En halv miljard till hållbar utveckling

– Många vetenskapligt excellenta förslag får pengar, men det är tråkigt att beviljningsgraden fortsätter att vara så låg som 14 procent. Det innebär att vi tvingas tacka nej till ett stort antal förslag av hög kvalitet, säger Rolf Annerberg, Formas generaldirektör.

I maj hade Formas fem utlysningar och det kom in cirka 1250 ansökningar. Alla har granskats i en omfattande process och 239 beviljas medel. Av de 491 miljonerna går cirka 369 miljoner till forskningsprojekt inom den stora årliga utlysningen, 53 till ämnesövergripande projekt, 55 till anställningar som forskarassistent, 8 till postdoktorala stipendier samt 7 miljoner till informationsprojekt.

Lista på de som beviljats medel finns på Formas webb www.formas.se

Några av de högst rankade projekt som beviljas medel i årets utlysning är:

Genetiskt hållbart fiske av sill och torsk i svenska vatten. Professor Nils Ryman, Stockholms universitet. Storskaligt fiske riskerar att utarma fiskarternas genförråd. Förlust av genetisk mångfald leder till ökad känslighet för miljöförändringar och minskad förmåga till långsiktig överlevnad. Trots detta beaktas inte genetiken inom dagens fiskevård. Ryman ska undersöka hur sillens och torskens genförråd påverkats av de senaste decenniernas intensiva fiske. Förvaltas dessa arter på ett bra sätt genetiskt? Om svaret är nej blir utmaningen att utarbeta strategier för ett genetiskt hållbart fiske. Totalt cirka 2,4 miljoner kronor fördelat över åren 2007-2010. Tel: 08-16 42 78, e-post: nils.ryman@popgen.su.se

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskap: utformandet av ramverk för att hitta synergier och upptäcka avvägningar mellan ett flertal tjänster. Forskarassistent Regina Lindborg, Stockholms universitet. En framtida global utmaning är att producera tillräckligt med mat av god kvalitet till en växande befolkning. Matproduktionen är därför i fokus vid skötsel av jordbrukslandskapet. Men det finns andra ekosystemtjänster som indirekt påverkar produktionen av mat, t ex pollination, kontroll av skadedjur, och vattenkvalitet, men även kulturellt förknippade ekosystemtjänster som rekreation, ekoturism, eller estetiska värden. Lindborg ska identifiera viktiga ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet och undersöka hur dessa nyttor är positivt länkade alternativt står i konflikt till varandra. Med resultaten från studien hoppas hon kunna hitta bra verktyg för att identifiera och mäta vilka ekosystemtjänster som samverkar och vilka som konkurrerar med varandra i olika jordbrukssystem. Totalt cirka 2 miljoner fördelat på åren 2008-2010. Tel: 08-16 42 14, e-post: regina@ecology.su.se

Pollinationsservice till växter i vägrenar. Fil dr Anna Jakobsson, Uppsala universitet
Artrika hagmarker har drastiskt minskat i Sverige det senaste seklet. Istället växer ängs- och hagmarksarter i vägrenar. Men hur uppnår vi en långsiktig överlevnad av ängs- och hagmarksväxter i vägrenarna? Studier visar att vägrenarna kan vara för små för att långsiktigt hysa arter som behöver insektspollination. Många pollinatörer som humlor, vilda bin och fjärilar minskar kraftigt i antal. Det kan betyda att växterna behöver vara närmare en större kontinuerlig gräsmark för fullgod pollinering. Vilka effekter har fragmentering av gräsmarker? Och vad betyder invasionen av främmande arter som t e x blomsterlupin? Gynnar detta insektssamhällena eller blir det konkurrens om pollinatörerna? Totalt cirka 2,1 miljoner kronor fördelat på åren 2008-2010. Tel: 0705 442980 e-post: anna.jakobsson@ebc.uu.se

Hitta ut? Friluftsvanor, ekologisk läskunnighet och användningsmönster bland nya svenskar i urban närnatur. Fil dr Ebba Lisberg Jensen, Malmö högskola. Vi saknar kunskap om hur nya svenskar upplever tätortsnära natur och vad de skulle vilja göra där. Representanter för fem av Malmös största invandrargrupper ska intervjuas för att få reda på vilken sorts grönområden olika grupper och individer föredrar. Även kunskaper om arter och ekosystem bland de intervjuade, så kallad ekologisk läskunnighet, ska studeras. Totalt cirka 2,5 miljoner kronor fördelat på åren 2008-2010. Tel: 040-665 70 91, e-post: ebba.lisberg.jensen@ts.mah.se

Bedömning av miljörisker med syntetiska nanopartiklar. Docent Martin Hassellöv, Göteborgs universitet. Kemikalieinspektionen har nyligen identifierat stora kunskapsluckor om miljörisker kopplade till nanoteknologi. Nanopartiklarnas ringa storlek, den höga specifika ytarean och specialarrangerade atomer ger speciella egenskaper som leder till nya intressanta användningsområden. Dessa egenskaper kan även ge oönskade effekter på människor och organismer i miljön. Konventionella metoder för bedömning av toxicitet och riskbedömning för kemikalier fungerar inte på nanopartiklar. Hassellöv ska använda ett multivetenskaplig angreppssätt och analysera nanopartiklarna utifrån miljökemi, ekotoxikologi, miljösystemanalys och industriell ekologi. Forskargruppen har tidigare studerat naturliga nanopartiklar, s k kolloider och de resultaten är användbara för att mäta hur syntetiska nanopartiklar rör sig i miljön och tas upp av olika organismer. Totalt cirka 6,5 miljoner kronor fördelat på åren 2008-2010. Tel: 031 772 2775, e-post: martin.hassellov@chem.gu.se

Knappa naturresurser, teknologi och hållbar utveckling. Fil dr Robert Hart, SLU
Enligt gängse nationalekonomisk teori borde oljepriset stiga när oljan sinar. Och om resursägarna, d v s de som sitter på oljan, tror på en kraftig prisökning i framtiden, borde dessa spara oljan för att ta hem större vinster i framtiden när oljan är dyrare. Idag pumpas inte mindre olja ut. Kan vi då slappna av och tolka detta som att det finns gott om olja kvar och att resursägarna inte tror på en snar och snabb prisökning. Nej, denna teori tar inte hänsyn till att högre resurspriser påskyndar utvecklingen av nya tekniker. Därför ligger det i resursägarnas intresse att hålla nere priset på oljan trots gängse nationalekonomiska teorier. Men om resursägaren håller nere oljepriset så länge de kan för att bibehålla efterfrågan och sedan låter priset skena iväg när oljeförråden sinar kan detta få stora negativa ekonomiska konsekvenser, speciellt om det kommer som en överraskning. Då kommer inte heller alternativa tekniker att ha utvecklats. För att minimera dessa konsekvenser behöver vi ta hänsyn till sådana faktorer. Totalt cirka 800 000 fördelat på åren 2008-2009. Tel: 018-67 17 34, e-post: rob.hart@ekon.slu.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Ledin, Formas huvudsekreterare, anna.ledin@formas.se, 0703 23 40 15
Emilie von Essen, Formas presschef, eve@formas.se, 0733 50 31 61