Ny avhandling pekar på brister inom barn- och ungdomstandvården
Drygt hälften av alla rotfyllda tänder hos en grupp 19-åringar hade sjukliga förändringar vid rotspetsarna. Och var femte 15-åring hade stora kariesangrepp som inte behandlats.– Jag är överraskad av resultaten, säger Karin Ridell, specialisttandläkare i pedodonti. Den 28 mars disputerar hon på avhandlingen ”Endodontic Treatment in Young Permanent Teeth” på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
Avhandlingen är den första i Skandinavien som undersökt både förekomst och kvalitet av rotbehandlingar av permanenta tänder hos tonåringar. Karin Ridell har bland annat studerat journaler från samtliga 19-åringar registrerade vid Folktandvården i Malmö under ett år – totalt 1 971 patienter. Av dem hade nio procent fått minst en tand rotbehandlad. I en majoritet av fallen var behandlingen orsakad av kariesangrepp.
51 procent av rotfyllningarna, som gjorts av allmäntandläkare, hade sjukliga förändringar och kvaliteten var bristfällig hos hälften av dem. Det finns flera anledningar till den höga siffran, menar Karin Ridell.
– Det är svårt att göra en bra rotfyllning och kanske är det extra svårt på barn och ungdomar. Det behövs fler specialister för att kunna ta hand om de mest komplicerade fallen, säger hon.
Det dåliga behandlingsresultatet kan kanske också förklaras av att en framgångsrik rotbehandling kräver tid, vilket är en bristvara inom barn- och ungdomstandvården idag. Rotbehandlingar tillhör de svåraste behandlingarna inom tandvården. Det visar de studier som undersökt kvaliteten av rotbehandling hos vuxna. Även där ses en relativt hög frekvens av misslyckade behandlingar, men siffrorna är bättre jämfört med hos ungdomar.
Karin Ridell har också funnit att tidig förekomst av karies är den största riskfaktorn för att behöva rotfylla en tand i unga år, men att tandvårdsrädsla och andra behandlingsproblem också ökar risken.
Ungdomar som drabbas av karies tidigt löper alltså en ökad risk att behöva rotfylla en tand och Karin Ridell har därför studerat förekomsten av dentinkaries hos en hel åldersgrupp 15-åringar (2 487) som var registrerade vid Folktandvården i Malmö 2005. Dentinkaries innebär att angreppet brutit genom tandens starka emalj.
– I de allra flesta fall ska ett kariesangrepp med utbredning i dentinet lagas.
Men det visade sig att cirka 20 procent av deltagarna i studien hade dentinkaries som inte åtgärdats. Och i fyra av fem fall med dentinkaries fanns det ingen journalanteckning om kariesangreppet. Det innebär att ungdomarna undersökts av tandvården utan att hålet upptäckts.
– Det är anmärkningsvärt. Om det beror på att tandläkaren eller tandhygienisten som undersökt patienten inte sett kariesangreppet på röntgenbilden, eller om det finns andra anledningar till att det inte är noterat i journalen vet jag inte, säger Karin Ridell som menar att problemet måste uppmärksammas.
– Det här är något som vi måste diskutera. Kanske behövs det mer utbildning, men framför allt tror jag att personalen behöver mer tid för att undersöka sina patienter, granska röntgenbilder och planera behandlingen ordentligt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Ridell via e-post: karin.ridell@mah.se
eller på telefon: 040-665 84 88
