Kroppens aptit- och sömnreglerare detaljstuderad
Genom att studera hur signalsubstansen orexin påverkar signaleringen inuti celler har Lisa Johansson upptäckt tidigare okända mekanismer som i ett längre perspektiv kan ha betydelse för utveckling av läkemedel mot sömnstörningar. Den 2 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Neuropeptiden orexin upptäcktes 1998 och visade sig snart vara en viktig signalsubstans för aptitreglering. Upptäckten att hundar med sömnsjukdomen narkolepsi hade ett defekt mottagarprotein för orexin, den så kallade orexinreceptorn, ledde senare fram till insikten att dess primära uppgift är att kontrollera sömn och vakenhet. Narkolepsi hos människa orsakas av en brist på orexin och leder bland annat till enorm trötthet, plötsliga insomningar, hallucinationer och muskelförlamning.
– Idag används amfetaminderivat för att behandla sjukdomen, men de negativa bieffekterna gör att det finns ett stort behov av nya läkemedel direkt anpassat för orexinsystemet, säger Lisa Johansson.
Orexinreceptorerna tillhör en stor familj av proteiner (som förkortat kallas GPCR) och utgör idag den absolut största gruppen av målmolekyler för läkemedelsindustrin. Dessa proteiner skickar signaler inåt i cellen om vad den ska göra och mekanismen bakom detta är sedan länge välkänd för familjen. Men orexiner följer inte helt det klassiska mönstret.
Lisa Johansson har under sitt avhandlingsarbete i detalj studerat orexinreceptorns signaler inåt. Tidigare arbeten har bland annat visat att aktivering av orexinreceptorerna leder till att mängden kalcium i cellen ökar och att ett enzym, fosfolipas C, aktiveras. Kalcium är en av cellens absolut viktigaste signalmolekyler och regleras på ett mycket strikt sätt i alla celltyper.
Lisa Johanssons studie ger en detaljerad bild av kalciums betydelse för signalöverföringen i cellen. Orexinreceptorerna aktiverar till exempel primärt det som kallas för receptorstyrda kalciumkanaler, vilket leder till den kalciumökning som behövs för att vidarekoppla till signalvägar i cellen.
När det gäller aktiveringen av enzymet fosfolipas C har Lisa Johansson har också upptäckt att det finnas två olika aktivitetsnivåer, något som i så fall innebär att viss kunskap måste omvärderas. Slutligen har hon utvärderat olika metoder för att underlätta framtida forskning på cellsignalering.
– Mina studier ger en liten, men viktig pusselbit i sökandet efter nya läkemedel mot narkolepsi och ökar förståelsen för hur denna signalsubstans reglering av sömn kan influera aptit och födointag. Det är viktigt eftersom det visat sig finnas ett tydligt samband mellan sömnbrist och övervikt, säger Lisa Johansson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lisa Johansson, tel: 018-51 34 09, 018-471 4195 eller
070-228 89 42, e-post: Lisa.Johansson@neuro.uu.se
