Global, politisk myndighet en lösning på klimatfrågan
Att vi behöver koordinera vårt miljöarbete globalt om vi ska lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser är många experter eniga om. Statsvetaren Aaron Maltais vid Uppsala universitet går så långt som att föreslå en global, politisk miljömyndighet. I sin avhandling, som han lägger fram den 16 maj, argumenterar han för vår moraliska plikt att ta itu med den globala uppvärmningen.
– Samtidigt som många anser att det behövs globalt koordinerade åtgärder för att uppnå en betydande minskning av växthusgasutsläpp visar forskningen att det inte är sannolikt att stater kommer att lyckas implementera effektiva gemensamma riktlinjer genom internationella avtal, som Koyotoavtalet. För det krävs ett betydligt mer omfattande engagemang och mekanismer som är mycket mer bindande, säger Aaron Maltais.
Han menar att den globala uppvärmningen ställer oss inför ett hot som är så akut och så omfattande att vi för första gången på allvar tvingas överväga ifall det krävs en slags global politisk myndighet som kunde koordinera staternas miljöåtgärder.
I sin avhandling “Global Warming and Our Natural Duties of Justice” visar han hur stater ser ut att misslyckas i sin mest fundamentala uppgift, dvs. att erbjuda medborgarna kollektiv säkerhet och grundläggande välfärd, och hur detta tvingar oss att ställa vissa grundläggande moraliska frågor om de globala politiska relationerna.
Är det möjligt att vi har en plikt att gå samman med andra i ett globalt politiskt samarbete som begränsar de enskilda staternas självbestämmanderätt? Vem borde fatta besluten om vårt framtida klimat?
Aaron Maltais lyfter fram två skilda argument för att belysa vår moraliska förpliktelse att skapa globala politiska förhållanden som åtminstone gör det möjligt för oss att tillsammans ta itu med vårt inflytande över jordens atmosfär.
Om vi inte gör det kommer vår generation för det första inte kunna göra något betydelsefullt åt klimathotet. Förvisso är det så att vår generation inte i någon större utsträckning kan göra något åt klimatförändringen under vår livstid och knappast själv har något att vinna på att vidta kostsamma åtgärder, men att avhända sig ansvar för kommande generationer är orimligt.
Det skulle, enligt Aaron Maltais, innebära att en hel generation handlar extremt själviskt på ett sätt som inte är moraliskt försvarbart.
– Att som enskild individ minska sin inverkan på klimatet räcker inte. Det är för närvarande bristen på kollektiva åtgärder som gör det så svårt för oss att åstadkomma en kraftig minskning av växthusgasutsläppen, och det enda sättet att faktiskt göra något åt problemet är därför att stödja ett globalt politiskt projekt, förklarar han.
Aaron Maltais andra argument är att inget enskilt land och ingen grupp av länder har legitimiteten att underminera ett sådant försök, ifall resten av världen besluter sig för att gå samman och fatta gemensamma beslut om hur man ska handskas med den globala uppvärmningen. Att en enskild stat skulle vara ovillig att ta itu med de potentiellt förödande effekter den tillsammans med andra stater kan ha på miljön är enligt honom oförsvarbart.
– Det går att jämföra med enskilda individer som vägrar att acceptera de begränsningar på sin frihet som ett välordnat och säkert samhälle kräver.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Aaron Maltais, 018 – 471 57 25, e-post: Aaron.Maltais@statsvet.uu.se
