Sämre träffsäkerhet i armrörelser vid nacksmärtor
Personer med kronisk smärta i nacken har nedsatt förmåga att utföra målinriktade precisionsrörelser med armarna.Det visar ny forskning som presenteras i en avhandling av Jonas Sandlund, doktorand vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle.
Smärta kan påverka vårt positions- och rörelsesinne och störa känslan för var vi har våra kroppsdelar i förhållande till varandra. Den kan också inverka negativt på hur vi planerar och kontrollerar rörelser. I sin forskning såg Jonas Sandlund att graden av nedsatt precision stämde med hur personerna själva bedömde sin fysiska funktion, hälsa och smärta. Ett exempel är att problem med att röra nacken starkt korrelerade med precisionen i pekrörelser mot synliga mål.
Rörelseprecisionen i armarna hos personer med nacksmärta — både med traumatisk orsak, whiplashskada, och med ospecifik bakgrund — har jämförts med friska försökspersoner. Båda grupperna med nacksmärta visade sig ha nedsatt precision både när de pekar mot synliga mål och vid positionsbestämning med förbundna ögon.
Tidigare forskning har visat att smärta kan påverka kvaliteten på rörelser, men rörelseprecision i armarna är en outforskad aspekt vid nack-skuldersmärta.
– Att kunna testa och objektivt mäta rörelseprecision är intressant och nytt för dessa besvär, säger Jonas Sandlund. Nacksmärta är ett hälsoproblem i hela världen, men kunskap om vad som orsakar besvären och hur man bäst behandlar dem är begränsad och objektiva mått för att diagnostisera nack-skuldersmärta är en bristvara.
– Att träna precisionsrörelser och hur rörelser utförs, kan vara viktigt i tränings- och rehabiliteringsprogram vid smärtproblem. Nedsatt precision innebär ofta ett ineffektivare rörelsemönster och kan leda till onödiga muskelspänningar som i sin tur ger mer besvär, säger Jonas Sandlund.
Jonas Sandlund disputerar 22 maj med avhandlingen ”Position-matching and goal-directed reaching aciuty of the upper limb in chronic neck pain – associations with self-rated characteristics”, vid institutionen för kirurgi och perioperativ vetenskap, idrottsmedicinska enheten, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Mer information: Jonas Sandlund, CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, 090-10 60 02, 070-151 39 35, e-post: jonas.sandlund@hig.se
