Hur bra på tyska är svenskar bosatta i Tyskland?
Med den ökade rörligheten inom Europa förespråkar EU kunskaper i minst två främmande språk. Svenskar klarar som regel engelskan bra men hur är det med tyskan? Inger Trollstad tar i sin avhandling upp vuxna svenskars förmåga att tillägna sig tyska i en tysktalande omgivning. Hamnar man i en återvändsgränd, där språket inte vidareutvecklas, eller leder det raka spåret fram till en nära nog perfekt behärskning av det främmande språket?
De svenskar som har testats har tillbringat lång tid i Tyskland, de flesta mellan 7 och mer än 30 år, och utövar där olika yrken. Alla har gått i svenskt gymnasium. De flesta har förutom engelska läst tyska i minst fem år och några har läst ytterligare språk i skolan.
Fem språkområden testades: ordförråd, grammatik (främst syntax), muntlig produktion, användningen av de för tyskan typiska modalpartiklarna samt s.k. registerkompetens, dvs. hur stilnivån anpassas efter olika situationer. Avhandlingsförfattarens ambition har varit att ge en helhetsbild av den språkliga kompetensen och språkbruket hos dessa inlärare. Uttalet hos några informanter har också bedömts av språkligt bildade tyskar och bedömts vara mycket bra. För jämförelse har samma tests också gjorts av en tysk kontrollgrupp.
Förvånansvärt är att så många av de testade svenskarna trots den långa vistelsen i tyskspråkig omgivning har svårt med kasus och genus. Däremot klaras ordföljd och konjunktiv bra. Gemensamma drag är också, att svenskarna har svårt att slita sig från den svenska informationsstrukturen, dvs. korta element återfinns i början av satsen, vilket medför en överanvändning av subjektspronomen.
Det är välkänt att ordförrådet ökar med vistelsens längd och graden av input, vilket också statistiskt bekräftas i undersökningen. Vidare har en signifikant korrelation mellan skolbetyg i modersmålet och lexikontestet konstaterats. Sådana samband har inte kunnat påvisas beträffande grammatiken. Den muntliga produktionen uppvisar hos de flesta svenskar ett bra ‘flyt’, även om svenskarna i allmänhet talar något långsammare och gör fler pauser än tyskarna. Den största skillnaden mellan de testade svenskarna ligger i komplexiteten och korrektheten i tyskan. Skillnader mellan svenskar och tyskar kan även noteras inom området registerkompetens, där tyskarna i vissa situationer uppvisar en större variation än svenskarna och använder en högre stilnivå, när så krävs.
Nyckelfaktorer för att framgångrikt kunna tillägna sig ett främmande språk tycks vara graden av ”input” genom en 100%-ig kontakt med det omgivande samhället och motivationen att aktivt förbättra och utveckla språket. En god språklig bakgrund i form av formell undervisning och en analytisk förmåga underlättar vägen fram till målet. Den här undersökningen visar också att krav på goda språkkunskaper i yrkeslivet är en pådrivande faktor för mycket god språkbehärskning.
Avhandlingens titel: Sackgasse oder Autobahn? Deutsch in Deutschland erwerben. Zu Fortgeschrittenenvarietäten in L3 Deutsch erwachsener Schweden.
Disputationen äger rum lördagen den 31 maj 2008 kl. 11.00.
Plats: Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Inger Trollstad, 042-15 67 89, inger.trollstad@telia.com
