Öppen hjärtkirurgi påverkar familjelivet flera år efter operation

Öppen hjärtkirurgi i form av kranskärlsoperation eller hjärtklaffsbyte påverkar både patienter och närstående, individuellt och som samspelande parter. Sjukvårdspersonal är väl medvetna om patienternas utsatta situation, medan de närstående har en undanskymd roll inom hjärtsjukvården.
– Betydelsen av samspelet mellan olika familjemedlemmar för återhämtning och välbefinnande efter hjärtoperationen är undervärderad, säger socionom Ann-Kristin Karlsson som skrivit avhandlingen.

I studien som ligger till grund för hennes avhandling har hon intervjuat patienter och närstående om deras upplevelser av öppen hjärtkirurgi. Patienterna har också besvarat enkätfrågor om psykiskt välbefinnande och sjukvårdspersonal har intervjuats om hur de uppfattar patienters och närståendes välbefinnande efter öppen hjärtkirurgi.

Åttio patienter besvarade en enkät fem veckor, fem månader och tre år efter sin hjärtoperation. Hela 52 procent visade tecken på mild eller måttlig nedstämdhet vid något eller samtliga mättillfällen.
– Vid en uppföljande telefonintervju tre år efter operationen beskrev nedstämda patienter påtagliga hälsoproblem, begränsningar i social förmåga och förändrade nära relationer. Patienter utan tecken på nedstämdhet hade få hälsoproblem och beskrev ett ganska oförändrat liv efter hjärtoperationen. Gemensamt för alla var att operationen upplevdes som en stor utmaning, en medvetenhet om risken för framtida hjärtproblem och en djup tacksamhet över livet, säger Ann-Kristin Karlsson.

Öppen hjärtkirurgi är en livshändelse som förändrar patienters och närståendes livsvärld, det vill säga vardagslivet som friska personer tar för givet. De intervjuade patienterna uppvisade ett gemensamt drag av skörhet både ett halvår efter operationen och tre år senare. Närstående påverkas både som individer och som del av ett familjesystem.
– Gemensamt för den undersökta gruppen närstående var att de reagerade med att visa uthållighet. Uthålligheten innebar att vara både stark och sårbar. Styrkan fungerade som ett omedelbart svar på patientens skörhet, ett ”kärlekens pris”, medan sårbarheten hölls tillbaka, säger Ann-Kristin Karlsson.

Ju större behov patienten hade av den närståendes styrka desto mindre möjlighet fanns för den närstående att kännas vid sin sårbarhet. Sjukvårdspersonalen noterade främst överbeskydd av patienten som uttryck för närståendes oro, men uttryckte sällan att hjärtsjukdom är ett problem som drabbar hela familjen på djupet.
– Det är viktigt med ett synsätt som naturligt inkluderar också närstående i vård och behandling för att minska negativa effekter som exempelvis oro och nedstämdhet i samband med öppen hjärtkirurgi. Det är också viktigt att genom tvärprofessionellt samarbete tidigt uppmärksamma tecken på försämrat välbefinnande i de berörda familjerna, säger Ann-Kristin Karlsson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: Open heart surgery and its consequences for well-being – the perspectives of patients, relatives and health care professionals
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 juni, klockan 9.00, hörsal 2119, hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Auktoriserad socionom och fil mag Ann-Kristin Karlsson, telefon: 0708–45 16 85, e-post: ann-kristin.karlsson@lthalland.se

Handledare:
Överläkare/Medicine doktor Mats Johansson, telefon: 0340–48 11 09, e-post: mats.johansson@lthalland.se
Docent Evy Lidell, telefon: 035–16 74 57, e-post: evy.lidell@hos.hh.se
Professor emeritus Bengt Mattsson, telefon: 031–786 68 31, e-post: bengt.mattsson@allmed.gu.se