Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 maj 2008

Djurskötare nöjda trots slitsamt arbete

Djurskötare på gårdar med mjölk- och grisproduktion hade många belastningsskador, men de var nöjda med sin arbetsmiljö och med sitt arbete som djurskötare. Detta visar Christina Kolstrup i sin doktorsavhandling vid SLU. Skadorna berodde troligen mer på den fysiska än på den psykosociala arbetsmiljön.

Svenska gårdar med mjölk- eller grisproduktion har blivit allt färre i antal, men större med hänsyn till besättningsstorlek. Samtidigt har det införts mer teknik i stallarna. Lösdriftsstallar med mjölkning i grop eller i karusell har blivit vanligare på gårdar med många mjölkkor. I grisstallarna har avancerad teknik och mer automatik i utfodrings-, utgödslings- och ventilationssystemen introducerats.

Christina Kolstrup vid SLU i Alnarp har i sin doktorsavhandling undersökt arbetsmiljön bland anställda djurskötare på stora moderna gårdar med mjölk- och grisproduktion. Hon har även studerat om arbetsmiljön påverkade djurskötarnas fysiska och mentala hälsa.

Djurskötarna på både mjölk- och grisgårdar rapporterade många belastningsbesvär (MSD) i rörelseorganen. Besvären satt främst i armarna och ryggen, speciellt bland de kvinnliga djurskötarna. Repetitivt arbete och ringa kroppslängd är potentiella risker för MSD i de övre extremiteterna bland djurskötare i mjölkproduktionen. Bland djurskötarna på grisgårdarna var damm och besvärliga arbetsställningar möjliga riskfaktorer för MSD i de övre extremiteterna.

Arbetsuppgifter såsom maskinmjölkning på mjölkgårdarna och manuell skrapning av gödsel i grisboxar på grisgårdarna var de mest tidskrävande arbetsuppgifterna.

Mjölkningsarbete i karusellsystem var fysiskt krävande för händer och handleder med hög hastighet och återkommande rörelser. Dessutom fanns det nästan ingen tid för att vila händerna under mjölkningspassen.

Djurskötarna överlag värderade sin psykosociala arbetsmiljö och mentala hälsa som god och de var nöjda med sitt arbete som djurskötare. Det var sannolikt fysiska arbetsmiljöfaktorer i stället för psykosociala som orsakade den höga förekomsten av MSD bland djurskötarna.

Något oväntat visade det sig också att djurskötare som arbetade med mjölkkor med bra hälsostatus, hade sämre fysisk och mental hälsa än de som arbetade med sjuka kor. För att upprätthålla en god djurhälsa krävs det noggrannhet, omsorg om djuren och mycket arbete, vilket kan vara en orsak till att djurskötarens kropp belastas hårt.

—————————-
Husdjursagronom Christina Kolstrup, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Work environment and health among Swedish livestock workers”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU, Alnarp.
Tid: Fredag 30 maj 2008 kl. 10.00
Opponent: Assistant Professor Risto Rautiainen, Department of Occupational & Environmental Health, College of Public Health, The University of Iowa, Iowa City, Iowa, USA.

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102

Kontaktinformation
Mer information:
Christina Kolstrup, 040-41 54 94, 0737-36 14 27, christina.kolstrup@ltj.slu.se
Christina Kolstrup är bosatt i Skivarp.

Svensk sammanfattning och avhandlingen i sin helhet: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001758/

Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi: http://www.ltj.slu.se/8/index.html

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera