Bananflugeförsök nyckel till skelleftesjukan?
En sjukdomsmodell i bananfluga som kan göra det möjligt att testa nya läkemedel mot familjär amyloidos med polyneuropati (FAP, den ärftliga s.k. skelleftesjukan) presenteras i den avhandling som Malgorzata Pokrzywa försvarar vid Umeå universitet den 12 juni.
FAP tillhör en grupp sjukdomar med den gemensamma grundorsaken att ett proteins tredimensionella struktur har blivit felaktig. Det leder till att proteinet bildar klumpar, s.k. aggregat, som kan påverka många organ. Aggregaten består av ett slags trådar som kallas amyloid.
Just skelleftesjukan beror på att genen för blodplasmaproteinet transtyretin har muterats så att en av dess 127 aminosyror har bytts ut. Denna lilla förändring leder till att de drabbade någon gång i femtioårsåldern drabbas av en allvarlig sjukdom genom att perifera nerver påverkas av amyloidinlagring.
Genom pionjärarbete i Umeå har levertransplantation blivit standardbehandling för FAP över hela världen. Men det finns nackdelar och många forskare söker därför läkemedel som direkt skulle kunna påverka aggregatbildningen. För det krävs djurförsök, som emellertid hittills i stort sett har misslyckats.
I avhandlingsarbetet har den felaktiga genen förts in i bananflugor, Drosophila. Till skillnad från möss, som vanligtvis används i sammanhanget, får flugorna bara efter ett antal dagar svårigheter att röra sig normalt med en symtombild som liknar den vid skelleftesjukan. Det muterade proteinet ansamlas i flera organ och får med tiden en ordnad struktur utan skadliga effekter.
I avhandlingen visas också att ett lovande läkemedel under utprövning (diflunisal) fungerar även på flugorna. Ett annat fynd är att proteinet SAP, som normalt täcker amyloid nu visades hämma dess skadliga effekter, vilket kan leda till ny behandling av sjukdomen.
Bananflugemodellen som utvecklas i avhandlingen ger viktiga upplysningar om sjukdomsmekanismen och verkar användbar för att testa läkemedelskandidater, både när det gäller effekter och biverkningar.
Resultaten har uppmärksammats i ett stort europeiskt samarbetsprojekt (EURAMY), där Drosophila numera är förstahandsalternativ som djurmodell för Skellefteåsjukan. Projektet har haft ett mångårigt stöd av patientföreningarna FAMY och Stiftelsen Amyl.
Torsdagen den 12 juni försvarar Malgorzata Pokrzywa, Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln A Drosophila disease-model for TTR-associated amyloidosis. Svensk titel: En Drsophila-sjukdomsmodell för familjär amyloidos med polyneuropati.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Major Groove, Inst. för molekylärbiologi.
Fakultetsopponent är Dr Damian C. Crowther, University of Cambridge, Cambridge, UK.
Kontaktinformation
Malgorzata Pokrzywa är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi, tel 073-655 70 36, e-post: malgorzata.pokrzywa@molbiol.umu.se
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
