Utvärderingsmetod för källsortering av hushållsavfall
1994 infördes lagen om producentansvar för förpackningar i Sverige, vilket också blev startskottet för källsortering av hushållsavfall på bred front i hela landet. Därefter infördes deponiskatt (skatt på avfall som läggs på tipp), följt av förbud att lägga matavfall och brännbart avfall på tipp – något som ökade trycket på att källsorteringen ska fungera.I dag finns ett otal olika system för insamling och återvinning av hushållsavfall vilket gör det svårt att få en överblick över hur källsorteringen fungerar i landet. I en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet presenterar nu Lisa Dahlén en utvärderingsmetod som skulle göra detta möjligt.
Under årens lopp har kommunerna utvecklat många olika system för insamling och återvinning av avfall, samtidigt som producenternas materialbolag har etabletar återvinningsstationer för förpackningar och tidningar. Under sitt forskningsprojekt har Lisa Dahlén funnit förvånande stora skillnader i insamlingsresultat runt om i landet, men det har varit svårt att göra rättvisa jämförelser mellan kommunerna.
– Det har varit som att jämföra äpplen med päron, främst på grund av att avfallsdata (uppgifter om insamlingsresultaten) inte har varit jämförbara, men också för att varje kommun är unik med sina speciella, lokala förutsättningar, säger Lisa Dahlén.
I avhandlingen Household waste collection – Factors and variations föreslår hon därför en systematisk metod för att utvärdera källsortering av hushållsavfall, bland annat med hjälp av nyckeltal som gör insamlingsresultaten jämförbara och en beskrivning av vilka lokala förutsättningar som man bör ta hänsyn till vid utvärderingen.
– Om vi inte kan jämföra olika system och utvärdera effekten av tidigare åtgärder får vi dålig vägledning för nya satsningar. Målet är ett effektivt materialutnyttjande där ingenting går till spillo i onödan.
Den absolut viktigaste anledningen att återvinna material ur avfallet är att utvinningen av nya råvaror då kan minska. När vi som konsumenter köper en produkt, till exempel en burk, och senare slänger den i soptunnan, då ser vi att burken blir avfall.
– Det vi ser är dock bara en liten, liten del av den avfallsmängd som burken har orsakat. Vid utvinning av råvaror och tillverkning av produkter uppstår ungefär 13 ton avfall per person i Sverige – varje år. Hushållsavfallet som är synligt för oss konsumenter, det vi själva slänger eller lämnar till återvinning, är bara ett halvt ton per person och år, men eftersom återvunnet material kan ersätta utvinning av nya råvaror är din insats för miljön mångdubbelt större än själva burken som du lämnar till återvinning, säger Lisa Dahlén.
Lisa Dahlén (f 1963) kommer ursrpungligen från Karlstad och inledde sina högskolestudier på Högskolan i Karlstad med att läsa matematik, miljövård och kulturgeografi. Så småningom lockades hon till Luleå med anledning av det som då var landets enda civilingenjörsutbildning med inriktning på miljöteknik och samhällsplanering.
Under 1980-talet deltog Lisa Dahlén i uppbyggnaden av det nya politiska partiet Miljöpartiet och blev med tiden alltmer engagerad i miljöpolitiken, vilket ledde till olika förtroendeuppdrag på heltid under större delen av 1990-talet. ”Jag vill rädda världen” säger Lisa Dahlén, som dock upptäckte att livet som politiker var både utsatt och slitsamt. År 2000 sade hon upp alla sina politiska uppdrag, hon och maken sålde sitt hus och i princip alla ägodelar och tillsammans med sina barn (då nio respektive elva år gamla) gav sig Lisa Dahlén och hennes man av i familjens segelbåt på en tre år lång utlandsvistelse.
Någonstans ute på Stilla havet fick Lisa Dahlén klart för sig att hon ville tillbaka till Sverige för att ägna sig åt miljöforskning. Hon antogs som forskarstuderande i avfallsteknik vid LTU 2003.
Lisa Dahlén disputerar den 18 juni.
Kontaktinformation
Upplysningar: Lisa Dahlén, tel. 0920-49 17 02, 0730-35 20 77, lisa.dahlen@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
