Döda havsbottnar breder ut sig över världen
Över 400 havsområden i världen har så stor syrebrist vid bottnarna att djur och fiskar tar skada. Därmed har antalet områden med döda bottnar fördubblats varje årtionde sedan 1960-talet, visar forskning vid Göteborgs universitet.
Forskarna Rutger Rosenberg vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, och Robert Diaz från Virginia Institute of Marine Science i USA gjorde 1995 en mycket uppmärksammad studie av världshavens bottnar. Då fann forskarna 44 områden som var så drabbade av syrebrist att bottendjur och fisk tog skada.
Drygt tio år senare har de gjort en ny sammanställning – och funnit att antalet döda havsbottnar i världen ökat till över 400 områden.
Studien, som redovisas i tidskriften Science, drar slutsatsen att syrebristen är det allvarligaste hotet mot havets hälsa.
– Det finns ingen annan variabel av så stor ekologisk betydelse för kustnära marina ekosystem, och som förändrats så drastiskt på så kort tid, som den minskade mängden syre i havet, säger Rutger Rosenberg.
Enligt Rosenberg och Diaz studie är minst 245 000 kvadratkilometer av världshavens bottnar drabbade av syrebrist. Det är en yta motsvarande Storbritanniens. Syrebristen påverkar en rad ekologiska processer, och leder till att enorma mängder föda för den bottenlevande fisken går förlorad.
–I de perioder då syrebristen har sin största utbredning i Skandinavien kan över tre miljoner ton av bottendjur saknas, i jämförelse med om bottnarna varit syresatta, säger Rutger Rosenberg.
Till de största syrefattiga områdena i världen hör Östersjön, Mexikanska Golfen, Östkinesiska Havet och Bälthavet. Samtliga dessa havsområden är viktiga fiskeområden.
Av de drygt 400 drabbade områdena är cirka hälften påverkade av syrebrist som uppträder årligen under en viss säsong. Detta resulterar vanligen i att bottendjuren dör men att områdena återkoloniseras av djur när syret återvänder. I cirka en fjärdedel av fallen uppträder syrebristen periodiskt och varar endast några dagar eller veckor. I andra områden, till exempel Östersjön, är syrebristen numera permanent under hela året.
Orsaken till syrebristen är i första hand människans ökade utsläpp av näringsämnen som kväve och fosfor. Före industrialiseringen förekom knappast någon syrebrist alls vid kustnära havsbottnar, konstaterar Rutger Rosenberg och Robert Diaz.
Kontaktinformation
Kontakt:
Rutger Rosenberg, professor vid Institutionen för Marin Ekologi – Kristineberg, Göteborgs Universitet
0523-18529 (arb)
0523-15429 (hem)
0703-442238 (mobil)
rutger.rosenberg@marecol.gu.se
