Ju säkrare klimatkunskap desto större miljöengagemang
‘- Det behövs ny kunskap om vilka tänkbara konsekvenser som klimatförändringarna kan ha på människors hälsa. En ökad medvetenhet i dessa frågor skulle bidra till ett större miljöengagemang i samhället. Ju mer och säkrare kunskap människor har om klimatet och klimatförändringarna, desto större är chansen att de agerar för miljön bästa.
– Kunskapen om klimatförändringar bör öka bland kommunpolitiker och allmänhet. De behöver också bli mer säkra på vad de faktiskt vet och vad de inte vet om klimat och klimatförändringar, säger Eva-Lotta Sundblad.
Hennes forskning visar att kunskapen om klimatförändringar är olika i de fyra samhällsgrupper hon undersökt. Kunskapsnivån var högst bland klimatexperter, något lägre bland miljöjournalister och betydligt lägre bland kommunpolitiker och allmänhet.
Samtliga grupper visste dock mer om möjliga orsaker till klimatförändringar än om dagens klimattillstånd och vilka de troliga framtida konsekvenserna blir av klimatförändringarna.
Dessutom kände samtliga grupper bättre till möjliga negativa effekter på naturen än på människor och deras hälsa.
– Kunskapsnivån skiljde sig alltså mellan grupperna medan typen av kunskapsluckor var desamma, säger Eva-Lotta Sundblad.
Kunskapen om orsakerna till och konsekvenserna av klimatförändringar är sällan helt säker. Den egna säkerheten om att man har kunskap, dvs. konfidensen, visade sig ha samma mönster som kunskapsnivån för de fyra grupperna. Men experter och journalister var även mer realistiska i sina bedömningar om sin egen kunskap än politikerna och i synnerhet allmänheten.
– Det innebär att politiker och allmänhet var osäkra på vad de faktiskt visste, säger Eva-Lotta Sundblad. Ju mer osäker kunskapen är, desto större är sannolikheten att den inte tas på allvar.
Att klimatkonsekvenserna bara är sannolika och inte helt säkra kan också påverka människors bedömningar. Man har en annan beredskap inför förändringar om sannolikheten för att de verkligen blir av är större. När i framtiden som konsekvenserna av klimatförändringarna kan förväntas inträffa har också betydelse för beredskapen till att ändra sitt beteende.
– Generellt är människors riskbedömning för klimatförändringen högre när de har mer kunskap, säger Eva-Lotta Sundblad. Framför allt finns ett samband mellan att ha kunskap om konsekvenser för människors hälsa och att anse att klimatkonsekvenserna är allvarliga.
För att öka miljöengagemanget bland politiker och allmänheten det därför viktigt att experternas kunskap om klimatförändringar når ut och att ny och säkrare kunskap om möjliga konsekvenser, framför allt för människors hälsa, tas fram.
Avhandlingens titel: People’s knowledge about climate change: Uncertainty as a guide to future commitments
Avhandlingsförfattare: Eva-Lotta Sundblad, 031 – 786 1662,e-post:Eva-Lotta.Sundblad@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Gisela Böhm, Bergen, Norge
Tid och plats för disputation: fredagen den 26 september 2008, kl. 10.00, Sal F1,
Haraldsgatan 1, Göteborg.
För en e-publicerad version av avhandlingen gå till: http://handle.net/2077/17696
Kontaktinformation
Eva-Lotta.Sundblad@psy.gu.se
