Samvetsstress tynger vårdpersonal i äldreomsorgen
Att inte kunna ge den vård man anser att de boende behöver är det som mest tynger samvetet hos personalen inom den kommunala äldreomsorgen, visar Christina Juthberg i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet.
Inom äldreomsorgen tar vårdpersonal hand om allt sjukare och äldre människor med stora, komplexa behov av vård och omsorg. Detta gör de med allt mindre resurser till sitt förfogande. Vårdpersonalen har ett moraliskt ansvar att hjälpa men kan samtidigt uppleva sig hindrade att svara upp mot det ansvaret.
Resultatet i avhandlingen pekar på att sjuksköterskor och undersköterskor/vårdbiträden i den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden oftast upplever samvetet som en tillgång i arbetet och inte som en börda. Samtidigt kan upplevelser av samvetet som en börda göra att en del behöver döva samvetet för att kunna stanna kvar i vården.
Avhandlingens delstudier påvisar att upplevelser av att samvetet måste dövas för att kunna stanna kvar i vården har samband med samvetsstress (stress p g a dåligt samvete) och utbrändhet. Att döva samvetet för att kunna samarbeta kan ske på bekostnad av en förlorad identitet som en god vårdare.
Resultatet visar på svårigheter att orientera egna värden och normer mot andras. Sjuksköterskor och undersköterskor/vårdbiträden kan få dåligt samvete när arbetsgruppens normer eller de fastslagna villkoren för arbetet inte stämmer överens med egna värderingar och normer.
Om känslan av det dåliga samvetet formuleras och uttrycks i gemenskap kan det vändas till något positivt. Egna och gemensamma värden och normer kan då tydliggöras och förväntningarna göras mer realistiska.
Resultatet visar både på likheter och skillnader mellan sjuksköterskors respektive undersköterskors/vårdbiträdens skattningar av deras uppfattningar om samvete och samvetsstress.
För både sjuksköterskor och undersköterskor/vårdbiträden var det som genererade mest samvetsstress att inte hinna ge den vård de anser att den boende behöver och att vårdarbetet är så krävande att privatlivet påverkas.
Sjuksköterskor uppvisar en känslighet för förväntningar och krav från omgivningen och undersköterskor/vårdbiträden använde samvetet som en vägledare i arbetet.
Fredag 3 oktober försvarar Christina Juthberg, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden”.
Dispuationen äger rum klockan 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Opponent: Prof. Anneli Sarvimäki, Äldreinstitutet, Helsingfors, Finland.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1840
Kontaktinformation
Christina Juthberg nås på e-post Christina.Juthberg@nurs.umu.se, mobiltelefon 076-118 80 79 eller telefon 0660-29 25 25.
