Krympande snölegor kan rubba fjällvärldens ekosystem
I snölegan kan snön ligga kvar till långt in på sommaren, vilket förser omgivningen med ett konstant flöde smältvatten och ”sparar” en betesreserv under snötäcket. Men i klimatförändringens spår riskerar snölegorna att raderas – vilket enligt forskning vid Göteborgs universitet får konsekvenser för hela den alpina tundran.
Snölega kallas en yta, exempelvis en fjällsida, där snön ligger kvar längre tid än i omgivningen. Snölegan är hem för ett unikt ekosystem, med en stor mångfald arter anpassade till snölegans speciella livsmiljö: en relativt hög vintertemperatur, kort växtsäsong och låg konkurrens mellan arterna.
Men i klimatförändringarnas och den globala uppvärmningens spår riskerar snölegorna att försvinna. Konsekvenserna för det alpina landskapet kan bli omfattande. Det konstaterar en studie vid Göteborgs universitet, genomförd av forskarna Ulf Molau och Robert Björk, som nu uppmärksammas i ansedda tidskriften Nature.
Enligt de vetenskapliga klimatsimuleringar som gjorts för norra Skandinavien kommer det i framtiden både bli varmare och snöa mer, framför allt vintertid. Men även om snömängden ökar kommer det varmare klimatet leda till en tidigare snösmältning. Detta förlänger växtsäsongen, men medför också ett ökat kvävenedfall eftersom snö har förmågan att ”tvätta ur” föroreningar ur atmosfären, föroreningar som när snön smälter fördelas över landskapet.
–Vår forskning bekräftar de farhågor som lyfts fram om att snölegorna är känsliga för ett förändrat klimat, och att de troligen kommer förekomma mer sporadiskt i det framtida, alpina landskapet, säger Ulf Molau, professor vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet.
–Eftersom snölegorna förser det alpina landskapet med bete och vatten kommer detta oundvikligen få omfattande konsekvenser för fjällandskapets biologiska mångfald, även högre upp i den alpina näringskedjan.
I alpina områden, inte minst kring polerna, sker dessutom en omfattande deponering av sot från sydligare breddgrader. Forskning inom atmosfärkemi visar att denna deponi står för 20 procent av växthuseffekten i Arktis, något som ytterligare kommer påskynda snölegornas försvinnande.
Kontaktinformation
Ulf Molau, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
031-786 2665
Mobil: 0708-790533
ulf.molau@dpes.gu.se
Robert Björk:
0704-54 65 41
robert.bjork@oru.se
