Framtidens väder: Torka och skyfall
Växthuseffekten är för de flesta liktydigt med ett varmare klimat och stigande havsnivåer när polarisarna smälter. Men det mesta tyder också på att nederbörden kommer att förändras och att effekterna av detta kommer att se mycket olika ut i olika delar av världen. I senaste numret av den vetenskapliga tidskriften BioScience summerar en internationell forskargrupp forskningens nuvarande läge när det gäller den framtida nederbörden och dess konsekvenser för växtligheten. Det blir både torka och skyfall.
– Ett av syftena med artikeln är att avgöra var forskningsansträngningarna bör sättas in när det gäller att bedöma nederbördsförändringarnas effekter på växter och ekosystem. Det finns betydligt mindre forskning om detta än om temperaturförändringar och stigande koldioxidhalter. Det gäller både fältstudier och utvecklingen av datamodeller, säger en av författarna till artikeln i BioScience, docent Benjamin Smith på Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.
– På rent teoretiska grunder inser vi att varmare luft tar upp mer vatten och att det tar längre tid innan den blir mättad med fukt. Följden bör bli längre uppehåll mellan regnen. Men när det regnar blir nederbörden desto intensivare och rikligare.
Av en översikt över nederbörden 1900 – 2003 framgår att förändringar redan har inträffat. Den totala årliga nederbörden i Sibirien och Skandinavien har ökat. Det framgår också att det är glesare mellan regnvädersdagarna i området söder om Sahara och i delar av Indien och Sydostasien.
– Långvarig torka kommer inte att ha så stora effekter i ökenartade områden. Men där kan det det i stället komma mycket nederbörd på kort tid och det kan påverka ekologin. Vissa arter kommer att anpassa sig till detta, andra kommer inte att klara det och dessutom kan nya arter etablera sig under de intensiva perioder då öknen grönskar, säger Benjamin Smith och fortsätter:
– I områden där det i dag regnar regelbundet kan långvariga torkperioder förändra ekologin. I södra Sverige kan man t ex förvänta sig att skogen kommer att utsättas för stress. Somrarna blir torrare än nu, trots att den totala nederbörden kan bli lika stor eller ännu större än i dag. Därför kan det vara klokt för skogsägare att vid nyplantering satsa på torktåliga trädslag som tall eller ek i stället för gran.
– I våtmarksområdena längre norrut kommer klimatförändringarna knappast att medföra torka. Men under intensiva regn kan marken där bli syrefattigare och det kommer att påverka växtligheten. Det kommer att bildas mer metan och mindre koldioxid. Metan är för övrigt en aggressivare växthusgas än koldioxid, slutar Benjamin Smith.
Kontaktinformation
Den aktuella artikeln heter Consequences of More Extreme Precipitation Regimes for Terrestrial Ecosystems och finns i BioSciences oktobernummer 2008, vol 58 nr 9. För ytterligare kommentarer nås Benjamin Smith på tel 046/222 4354.
