Mycket små nyfödda klarar sig bra i livet
Nyfödda som väger under 1 500 gram räddas numera i nio fall av tio till livet, och deras långtidsprognos är generellt sett god. En mindre grupp har handikapp under uppväxten men vid 20 års ålder är livskvaliteten lika bra som för personer födda efter en normal graviditet, visar en doktorsavhandling vid LiU.
I en långtidsstudie följdes 86 barn med mycket låg födelsevikt, 1 500 gram eller lägre, till sitt 20:e levnadsår. De var födda i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län mellan februari 1987 och april 1988.
Resultaten läggs fram i en avhandling av Per-Olof Gäddlin, neonatolog vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och doktorand vid Avdelningen för pediatrik, Linköpings universitet.
Under den aktuella perioden föddes i regionen totalt 107 barn som vägde 1 500 gram eller mindre (very low birthweight, VLBW). Alla 86 som överlevde ingick i studien. Lika många fullgångna barn födda på samma sjukhus valdes ut till en kontrollgrupp.
– Ett av huvudresultaten är att de här ungdomarna vid 20 års ålder bedömer sig som lika friska och upplever lika bra livskvalitet som kontrollgruppen. Det gäller även dem som har någon form av handikapp, säger Per-Olof Gäddlin.
Barnen i båda grupperna följdes upp vid sju tillfällen under sin uppväxt, från 6 månaders ålder till 20 år. En mindre del av de lågviktiga hade handikapp i form av CP-skada, låg begåvning eller svåra uppmärksamhetsstörningar. De lågviktiga barnen som grupp var oftare sjuka de första levnadsåren, vägde mindre och var kortare, och hade något sämre läsförmåga i tester. De allra flesta var normalbegåvade och gick i vanlig skolklass. Man kunde se en förbättring i deras läsfärdigheter mellan 9 och 15 år.
Riskfaktorer för sjuklighet och funktionsnedsättningar var komplikationer under nyföddhetsperioden, till exempel hjärnblödning.
Per-Olof Gäddlin vill trycka på vikten av att rutinmässigt följa upp dessa barn genom deras uppväxt.
– Kanske har man ibland brustit i att identifiera barn med funktionsnedsättningar. Sjukhusrapporterna förs vidare till barnavårdscentralerna och skolhälsovården, men många lärare känner inte till barnets bakgrund.
Sedan barnen i studien föddes har ytterligare framsteg gjorts i neonatalvården, vilket medfört att andelen överlevande barn under 1 500 gram nu är över 90 procent och risken för komplikationer senare i livet har minskat. Nu är den viktigaste uppgiften att förebygga för tidiga födslar, anser Per-Olof Gäddlin.
– Vi behöver mer kunskap om vilka faktorer som startar en förlossning. Kan man skjuta upp den bara några dagar eller veckor kan det vara mycket betydelsefullt, säger han.
Avhandlingen Long-term follow-up of very low birthweight children lades fram 10 oktober.
Kontaktinformation
Kontakt:
Per-Olof Gäddlin
0707-144682, säkrast måndag 13 oktober 10 – 14 eller tisdag 14 oktober 10 – 12.
