Zimbabwes jordreform gör bönderna osäkra
Precious Zikhali, själv från Zimbabwe, har i sin doktorsavhandling studerat tre områden med direkt betydelse för fattigdomsbekämpning i Afrika och Zimbabwe. Hon visar att bönder upplever osäkerhet vad gäller deras nyttjanderätt till jord efter det senaste jordreformprogrammet, istället för trygga framtidsutsikter. Otryggheten minskar investeringar som förhindrar jorderosion.
– Zimbabwes regering behöver återupprätta människors förtroende för jordägarsystemet, säger Precious Zikhali.
I sin avhandling tar hon för det första upp konsekvenser av Zimbabwes jordreform. För det andra visar hon hur en skatt på den ätliga masken mopane worm kan förhindra överutnyttjande och utplåning av denna naturresurs, som är en livsviktig proteinkälla för människor i södra Afrikas länder. Ett tredje område som Zikhali pekar på är betydelsen av att samhälleliga institutioner motverkar svågerpolitik som bygger på etnisk tillhörighet. Hon visar i en studie att etnisk nepotism minskar tilliten mellan människor i ett i samhälle, vilket i sin tur är negativt för dess institutionella och ekonomiska utveckling.
Den senast genomförda delen av Zimbabwes jordreform, som syftar till att omfördela jordrättigheter, kallas the Fast Track Land Reform Programme och lanserades år 2000. Zikhali har undersökt hur säker de reformberörda bönderna uppfattar att deras besittningsrätt är, och hur detta i sin tur påverkar vilka investeringar i markvård de gör. Forskningsresultaten visar att programmet har skapat osäkerhet hos bönderna, och minskat deras investeringar.
– Den senast genomförda jordreformen har misslyckats med syftet att skapa den trygghet som är nödvändig för långsiktig planering hos jordbrukare, säger Precious Zikhali.
Markvården det handlar om här innebär att bygga jordvallar, en metod för att hindra jorderosion som används mycket i södra Afrika. Eftersom den här sortens investering kräver arbete av de jordbrukande familjerna snarare än tillgång på pengar, är det inte Zimbabwes pågående ekonomiska kris och skyhöga inflation som begränsar investeringsviljan, utan just känslan av otrygghet inför framtiden.
I en annan studie jämför Zikhali jordbruksproduktiviteten hos bönder som fått mark genom reformprogrammet med kommunala bönders produktivitet. Resultaten visar att de reformberörda böndernas produktivitet är högre, och dessutom får de vid användning av gödningsmedel ut mer per hektar jord än de kommunala bönderna. Men, jämfört med den produktivitet som kommersiella bönder uppvisade 1999, innan reformprogrammet lanserades, hamnar reformberörda bönder långt efter.
– Att medge detta skulle underlätta för nödvändiga politiska reformer. Det är också viktigt att utveckla marknader med överkomliga priser på handelsgödsel. För att öka produktiviteten och skapa ett hållbart jordbruk krävs dessutom medvetenhet och förmåga att hantera de miljöhot som användning av gödningsmedel innebär, säger Precious Zikhali.
Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.
Tid och plats för disputationen: Fred 28 nov kl 13, sal E 45, GU, Handelshögskolan, Vasag 1
Avhandlingens titel: ”Land Reform, Trust and Natural Resource Management in Africa”
Avhandlingens författare: Precious Zikhali
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Precious Zikhali 031 – 786 52 51, precious.zikhali@economics.gu.se
Handledare: Gunnar Köhlin, 031-786 44 26, 0705-35 05 08, gunnar.kohlin@economics.gu.se
eller Håkan Eggert 031-786 41 75, 0705-24 36 10, hakan.eggert@economics.gu.se
Informatör: Karin Backteman, 031-786 25 95, 0708-74 51 31, karin.backteman@economics.gu.se
