Barnarbete en riskfaktor för psykisk sjukdom
Barnarbete är en tydlig riskfaktor för psykisk sjukdom och olika former av övergrepp, skriver Daniel Fekadu i den avhandling med data från Etiopien som han försvarar vid Umeå universitet den 4 december.
I en studie av psykisk hälsa och övergrepp hos barnen jämfördes 528 barnarbetare i åldern 5—15 år med 472 barn i en kontrollgrupp. En majoritet av barnarbetarna arbetade mer än 9 timmar per dag. En av fem hade en psykisk sjukdom jämfört med en av nio i kontrollgruppen. Frekvensen av övergrepp var fyra gånger högre bland barnarbetarna jämfört med kontrollgruppen.
När olika riskfaktorer som skulle kunna förklara den ökade risken för psykisk sjukdom och övergrepp vägdes samman var barnarbete den starkast bidragande faktorn. Bland andra riskfaktorer noterades arbetslöshet hos föräldrarna och låg utbildning hos mödrarna. Avsaknad av eller ofullständig skolutbildning var vanligt bland barnarbetarna.
Det finns uppskattningsvis 250 miljoner barn i världen som arbetar, varav 7,5 miljoner i Etiopien. Många undersökningar belyser sociala, ekonomiska och politiska aspekter på barnarbetet, men få tar upp psykiska och problem hos de berörda barnen. I avhandlingen, som handlar om barnarbete i Addis Abeba, Etiopien, studeras attityder till barnarbete hos medborgare i samhället, förekomsten av olika former av barnarbete, barnens egna uppfattningar i ämnet samt förekomst av och riskfaktorer för psykiska problem och övergrepp hos barnarbetare.
Tre huvudformer av barnarbete kunde särskiljas: Hemarbete, arbete ute på gator och torg och arbete i privata företag. Attitydundersökningen bland medborgare i Addis Abeba visade att 82 % såg barnarbetet som ett socialt problem genom att det ansågs vara ett resultat av fattigdom, hindra skolgång och innebära risk för olika typer av övergrepp.
Utbildning och arbete för föräldrar liksom program för att få barnen till skolan är viktiga verktyg för att minska barnarbete. Politiska åtgärder krävs som tar hänsyn till barnperspektivet. Barnarbete är ett hot mot barnens utveckling och ger ökad risk för psykisk ohälsa.
Daniel Fekadu är född och uppvuxen i Addis Abeba, där han också fick sin läkarutbildning. Han utbildade sig till barn- och ungdomspsykiater i Storbritannien och har genomfört sin doktorandutbildning vid enheten för barn- och ungdomspsykiatri, Umeå universitet, där han kan nås på tel. 090-785 63 83 (engelskspråkig).
Torsdagen den 4 december försvarar Daniel Fekadu, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Child labour in Addis Ketema, Ethiopia: A study in mental health”
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Marianne Cederblad, Lunds universitet.
