Svårt kommunicera kring miljömålen
De svenska miljömålen är visionära och långtgående, men komplicerade att kommunicera och att mäta. De kräver ett helhetstänkande och en gränsöverskridande kommunikation som inte alltid fungerar i den specialiserade svenska förvaltningen.
”Frisk luft” är ett av de sexton svenska miljömål som antogs av riksdagen 1999. Några andra är ”Giftfri miljö”, ”Levande skogar” och ”Myllrande våtmarker”. Målen ska vara uppfyllda inom en generation, dvs inom 20-25 år. Ansvariga för detta är nio svenska myndigheter, varav Naturvårdsverket har ansvar för de flesta målen. Samordningsarbetet sköts av en ny myndighet, som skapades 2002, Miljömålsrådet.
Ungefär hälften av miljömålen kommer inte att kunna nås inom den stipulerade tiden, konstaterade en utvärdering tidigare i år. Som ett resultat av det har en statlig utredning tillsatts för att se över målen i deras helhet.
I sin avhandling vid Tema vatten har miljövetaren Madelaine Johansson analyserat några av svårigheterna med att nå miljömålen. Det handlar om organisatoriska barriärer, otydliga ansvarsfrågor och roller, bristande resurser och svårigheter att kommunicera målen.
– Arbetet med miljömålen kräver en helhetssyn och en känsla av delaktighet som inte alltid är så lätt att få till i den svenska förvaltningstraditionen, säger hon. Miljö upplevs inte heller alltid som en central fråga för de inblandade myndigheterna.
Medan de övergripande målen är mycket visionära är delmålen mätbara och ofta naturvetenskapligt eller tekniskt formulerade. Målet Frisk luft bryts exempelvis ner i vilka halter av kväveoxid och partiklar som ska vara tillåtna som timmedelvärden respektive årsmedelvärden vissa år.
Mål som formuleras så kan vara svåra att kommunicera och få medial uppmärksamhet omkring. Arbetet med miljömålen genererar inga ”heta” nyheter. Däremot krävs omfattande datainsamlingar för att avgöra i vilken grad de uppnås. Tjänstemännen drunknar i dokumentation och rapportskrivande och upplever att deras resurser inte räcker till. Samtidigt finns en osäkerhet kring om indikatorerna verkligen mäter det de avser.
– Vad är det vi mäter och hur relaterar det till målen? säger Madelaine Johansson. Kring detta finns en diskussion.
Internationella åtaganden och förhandlingar komplicerar denna bild ytterligare. Företeelser som internationell sjöfart, som svenska myndigheters tjänstemän inte kan styra över, försvårar förstås också.
En utredning har som sagt tillsatts i år för att se över miljömålen. I protest mot detta avgick Miljömålsrådets ordförande. Han ansåg att det vore bättre att skjuta till resurser så att de åtgärder som tagits fram också går att genomföra, hellre än att se över och kanske revidera miljömålen.
Kontaktinformation
Madelaine Johansson disputerar den 19 december. Hon nås på telefon 011-363346, e-post: madelaine.johansson@liu.se
