Samhällsutvecklingen på den indiska landsbygden gynnar inte döttrar
På senare år har stora ekonomiska och sociala framsteg gjorts i Indien. Trots det aborteras miljoner flickfoster för att de har ”fel kön”.- Döttrar väljs inte bara bort på grund av gamla traditioner utan också för att samhällsförändringarna inte ger flickorna något utrymme, säger Mattias Larsen som lägger fram sin avhandling vid Göteborgs universitet.
– Enligt kulturellt betingade uppfattningar är det nödvändigt att ha söner, framförallt för att bli omhändertagen på ålderdomen. Det i kombination med de stora samhällsförändringarna leder till att flickorna väljs bort, säger Mattias Larsen, som undersökt problemet i den norra delstaten Himachal Pradesh.
Tidigare forskning har visat att aborter av oönskade döttrar i Indien blivit ett problem på senare år – trots påtagliga ekonomiska och sociala framsteg. Traditionellt har sönerna i Indien haft ansvar för att ta hand om föräldrarna när de blir gamla.
– Detta ”kontrakt” mellan generationerna är en fundamental social institution i Indien. Det binder samman generationer och formar stora delar av det sociala livet, säger Mattias Larsen.
Men i takt med den ekonomiska utvecklingen lämnar allt fler unga män jordbruken på landsbygden för städer med snabb ekonomisk utveckling. Och det gör också att en viktig del av det traditionella sociala skyddsnätet luckras upp. För att garantera en trygg ålderdom blir det ännu viktigare för föräldrar att ha en son som de vet kommer att ta hand om dem.
– De flesta av de nya ekonomiska möjligheterna utanför jordbruket gynnar unga män som blir mer och mer självständiga, vilket leder till att den traditionella överenskommelsen blivit alltmer ohållbar. För att rädda det enda tillgängliga alternativet till åldersförsörjning tvingas föräldrar paradoxalt nog att satsa mer på sina söner och att välja bort döttrarna, säger Mattias Larsen.
Den snabba ekonomiska utvecklingen även på landsbygden har i många fall inneburit större krav på hemgifter och ekonomiska insatser vid giftermål. Något som förstärker synen på döttrar som en börda.
– Även om man upplevt en snabb ekonomisk utveckling med ökat välstånd inom jordbruket så har kvinnors möjligheter till självbestämmande inte gått framåt. Det har inneburit att det uppstått hemgiftsproblem i byar där detta tidigare inte varit ett problem, säger Mattias Larsen.
Avhandlingen bygger på en undersökning i delstaten Himachal Pradesh i norra Indien. Mattias Larsen har jämfört åtta byar genom 55 intervjuer, 8 gruppdiskussioner och en enkät med 477 hushåll.
Avhandlingens titel: Vulnerable Daughters in Times of Change: Emerging Contexts of Discrimination in Himachal Pradesh, India
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19119
Fakultetsopponent: Professor Ravinder Kaur, IIT Delhi, Indien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13:e Mars 2009, kl. 13.15, Hörsal 220, Annedalsseminariet
Campus Linné, Seminariegatan 1, Göteborg,
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Mattias Larsen, tel: +43 6764903038
e-post:.mattias.larsen@globalstudies.gu.se
