Skönlitterär kritik av första världskriget
Om skönlitteraturen har en särskild uppgift i kritiken av första världskriget undersöks i det avhandlingsarbete i litteraturvetenskap som läggs fram vid Uppsala universitet. Utmärkande för de skönlitterära berättelsernas krigskritik är att de inte väjer för tvetydighet och pessimism.
Det säger Sofi Qvarnström, som tittat närmare på svensk litteratur under första världskriget. I sitt avhandlingsarbete diskuterar hon vad som utmärker krigskritiken hos författare som Elin Wägner, Anna Lenah Elgström och Marika Stiernstedt.
– Författarnas texter ger inblickar i hur svenskarna upplevde världskriget, men berättar också om 1910-talets Sverige, där kriget blir en del av de inhemska politiska striderna om styrelseskick och medborgerliga rättigheter, säger Sofi Qvarnström.
I den intensiva debatt som pågick i pressen och andra skriftliga medier kom författarna – och med dem litteraturen – att spela en framträdande roll. Författarna skapade opinion genom skönlitterära berättelser, tidningsartiklar och debattskrifter, vilket öppnar upp för en undersökning av hur krigskritiken i olika genrer skiljer sig åt. Utmärkande är att den här litteraturen inte väjer för tvetydighet och pessimism, säger Sofi Qvarnström och tillägger:
– Det blir tydligt i Elin Wägners texter från dessa år. Hennes feministiska pacifism grundlades under första världskriget och karakteriseras av en stark tilltro till kvinnornas förmåga att verka för ett fredligare samhälle. Men i den roman hon skrev under världskriget problematiseras enigheten och samarbetet som fredsarbetets självklara utgångspunkt.
Hon säger också att de skönlitterära berättelsernas bidrag i opinionen mot kriget består i ett mer prövande förhållningssätt i kritiken av makt, rätt och moral.
– De närmar sig den komplexa verkligheten, och det framstår som om fiktionen stundtals överträffar verklighetsskildringen. De tyska soldater som Marika Stiernstedt mötte vid fronten beskriver hon ensidigt som brutala våldsverkare, medan fransmännen alltid framstår som frihetskämpande hjältar.
I hennes skönlitterära berättelse är stereotyperna försvunna och vi får möta soldater som brottas med skuldkänslor för de handlingar kriget får dem att utföra. Här framträder människan bakom ”soldatmyten”, och inga enkla svar står att finna, säger Sofi Qvarnström.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Sofi Qvarnström, litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
073-026 42 87; sofi.qvarnstrom@littvet.uu.se
