Kostnaden för dålig juverhälsa beräknad
Juverinflammationer är det största djurhälsoproblemet i svensk mjölkproduktion. Nu visar Christel Nielsen från SLU vad sjukdomen verkligen kostar i en svensk besättning och att det är lönsamt för bonden att investera i förebyggande åtgärder. Däremot är det inte lönsamt att sortera bort mjölk med förhöjt celltal.
För att svensk mjölkproduktion ska vara livskraftig måste lantbrukarna hela tiden prioritera ekonomiskt effektiva lösningar. Ett sätt att minska produktionskostnaderna är att begränsa förekomsten av juverinflammation (1) (mastit), som anses vara den mest kostsamma sjukdomen hos landets mjölkkor.
De ekonomiska konsekvenserna av mastit kan minskas genom förebyggande åtgärder, men dessa för med sig extra kostnader i form av produkter och arbete. För att vara lönsam måste en sådan investering förväntas generera ökade intäkter som överstiger kostnaderna.
Christel Nielsen har i sitt doktorsarbete undersökt vilka kostnader mastiter orsakar i svenska mjölkkobesättningar. Därigenom har hon också kunnat göra vetenskapligt underbyggda beräkningar av vilket ekonomiskt utrymme det finns för mastitförebyggande åtgärder.
Enligt Christel Nielsens beräkningar kostar mastiter Sveriges mjölkproducenter 192 miljoner kronor per år. Om den nuvarande förekomsten av mastit i en svensk 150-korsbesättning halverades skulle täckningsbidraget öka med 80 000 kr per år, vilket motsvarar 5 procent av täckningsbidraget i dagsläget.
Mastitkostnaderna har även betydelse för beslut på nationell nivå, dels för hur noggranna registreringar som ska göras av mastit i kokontrollen, dels för vilken vikt som ska läggas på mastit i aveln.
En analys av uppgifter från 1200 laktationer (2) i en försöksbesättning visade att den klart största kostnadsposten i samband med mastit är den minskade mjölkavkastningen. Hur mycket mindre kon mjölkar beror på när i laktationen hon blir sjuk.
Klinisk mastit orsakade störst produktionsbortfall då korna insjuknade i början av laktationen, och det var just under den första laktationsveckan som flest kor blev sjuka. Avkastningsförlusten var då i snitt 578 kg mjölk hos förstakalvare och 782 kg hos äldre kor. Sett över hela laktationen varierade mjölkförlustens storlek mellan 0 och 705 kg (0-9 %) hos förstakalvare och mellan 0 och 902 kg (0-11 %) hos äldre kor.
Förhöjda celltal (subklinisk mastit) gav däremot upphov till störst avkastningsförlust när korna drabbades i slutet av laktationen. Den dagliga avkastningsförlusten vid ett celltal på 500 000 celler/ml var 1–2 kg mjölk hos förstakalvare och 1–4 kg mjölk hos äldre kor, beroende på laktationsstadium. I en genomsnittlig laktation där subklinisk mastit förekom minskade avkastningen med 150 kg mjölk hos förstakalvare och med 450 kg hos äldre kor.
Olönsamt att sortera bort mjölk med förhöjt celltal
Ett tänkbart sätt att minska de besättningsekonomiska effekterna av mastit skulle kunna vara att sortera bort mjölk med förhöjt celltal, för att på så vis undvika betalningsavdrag. Christel Nielsens undersökningar visar dock att detta inte är en framkomlig väg. Flera olika tröskelvärden för sortering undersöktes, men samtliga hade negativ inverkan på täckningsbidraget eftersom en avsevärd mängd mjölk sorterades bort. Med dagens mjölkbetalningssystem har mängden levererad mjölk större betydelse än dess kvalitet för besättningens ekonomi.
1) Mastit orsakas vanligen av bakterier som kommer in i juvret via spenkanalen, och som ger upphov till inflammation om de tillåts föröka sig. Mastit kan delas upp i en klinisk och en subklinisk form, som båda kännetecknas av en minskad mjölkproduktion och en förändrad mjölksammansättning med en kraftig förhöjning av celltalet (koncentrationen av vita blodkroppar). Synliga symptom, som ett ömt och svullet juver samt missfärgningar och flockor i mjölken, förekommer dock endast vid klinisk mastit. Mastit förknippas också med försämrad djurvälfärd och ökad användning av antibiotika.
2) En laktation är tiden från kalvning till dess att kon går i sin inför nästa kalvning.
Husdjursagronom Christel Nielsen, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Economic impact of mastitis in dairy cows.
Tid: Fredag den 17 april 2009, kl. 09.15
Plats: Loftets Hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Henri Seegers, National Veterinary School of Nantes, Frankrike
Mer information: Christel Nielsen, 018-67 19 44, Christel.Nielsen@hgen.slu.se
