Kartläggning av förloppet vid ledgångsreumatism
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en av våra vanligaste autoimmuna sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har man fastställt betydelsen av en viss typ av receptorer och med hjälp av dessa även lyckats påverka sjukdomsförloppet. Disputation äger rum den 17 april, 2009.
Vid reumatoid artrit finns det höga nivåer av antikroppar, så kallade autoantikroppar, som reagerar med kroppens egna vävnader, till exempel ledvävnaden. För att påverka kroppen måste antikropparna sedan binda till speciella receptorer som finns på olika typer av vita blodkroppar. De vita blodkropparna reagerar genom att producera olika pro- inflammatoriska ämnen.
– Vi har hittat ett ökat uttryck av dessa receptorer på celler i ledvävnad från patienter med ledgångsreumatism jämfört med friska individer, säger Sofia Magnusson och tillägger att deras hypotes var att det ökade celluttrycket av receptorer påverkar sjukdomsförloppet.
För att testa om receptorer skulle kunna fungera som terapi vid ledgångsreumatism gav de möss lösliga receptorer. Receptorerna skulle då binda de farliga autoantikropparna innan de binder till de vita blodkropparna i leden.
– Terapin var lyckosam. Mössen, som led av artrit, och fick receptorer blev mindre sjuka än kontrollmössen, säger Sofia Magnusson.
I sitt avhandlingsarbete fann hon också att, genom att injicera glukokortikoid direkt i leden så minskade uttrycket av receptorer, vilket Sofia Magnusson säger förklarar varför sjukdomssymptomen minskar vid glukokorticoidbehandling. De visar också betydelsen av ett protein, mastcellskymas, för sjukdomsförloppet.
– Genom att kartlägga olika mekanismer för sjukdomen reumatoid artrit hoppas vi öka förståelsen kring sjukdomen och på så vis hoppas vi bidra till att denna gåta blir löst i framtiden, säger Sofia Magnusson.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Sofia Magnusson, institutionen för cell- och molekylärbiologi
073-9132770, 018- 471 40 04 eller sofia.magnusson@icm.uu.se
