Skulpturkroppar som inte glömmer sitt ursprung
Louise Bourgeois’ och Rachel Whitereads internationellt uppmärksammade konstnärskap sammanförs för första gången i en aktuell avhandling från Umeå universitet.
Louise Bourgeois föds 1911 i Paris. 1933 påbörjar hon sin konstnärliga utbildning vid École des Beaux Arts. Efter en tid lämnar hon skolan för att fortsätta utveckla sin konst i Montmartres och Montparnasses olika ateljéer. År 1938 flyttar Louise Bourgeois till New York där hon fortfarande är verksam.
Rachel Whiteread föds 1963 och växer upp i London. Liksom Louise Bourgeois börjar Rachel Whiteread sin konstnärliga utbildning med måleriet som medium, och efter måleristudier på Brighton Polytechnic börjar hon utveckla sitt skulpturspråk som student på the Slade School of Fine Art i London, staden där hon ännu har sin bas.
Louise Bourgeois’ konstnärskap påbörjades visserligen ett halvsekel före RachelWhitereads, men konsthistorikern Linnéa Axelsson finner ett släktskap i dessa båda internationellt framgångsrika konstnärers arbete.
– Min avhandling utforskar en omfamnande relation i deras verk. Det är i den som skulpturernas starka kroppsliga och emotionella närvaro bottnar, säger Linnéa Axelsson. Det är skulpturer inte glömmer sitt ursprung i kulturen och naturen, utan bär spår av egenskaper, tyngder och volymer som föregått dem.
För att kunna upptäcka och gå i dialog med olika material och former i Louise Bourgeois’ och Rachel Whitereads verk, låter Linnéa Axelsson dem följa historiska trådar, som bland annat för till verk av renässansmålaren Cennino Cennini och den franska skulptören Camille Claudel, verksam decennierna kring sekelskiftet 1900.
Materialens och formernas existentiella meningar är tongivande i tolkningarna av Louise Bourgeois’ och Rachel Whitereads verk. I centrum står resonemang om kroppen som en gräns mellan människans inre och yttre rum – en kontaktyta som skapar och bär mening.
– Ett konstverk är förbundet med mänskligt liv, men utgör samtidigt en egen kropp, en främmande närvaro, säger Linnéa Axelsson. Jag har närmat mig verken med en lyssnande hållning för att efter hand ta reda på hur konst och människa berör varandra.
Tisdagen den 28 april kl 13.15 försvarar Linnéa Axelsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, sin doktorsavhandling i konstvetenskap med titeln ”Omfamningar. Rummets och gränsens meningar – Om Louise Bourgeois’ och Rachel Whitereads verk”. Disputationen äger rum i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Torsten Weimarck, konstvetenskap, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Linnéa Axelsson på e-post: linnea.axelsson@arthist.umu.se, eller telefon: 073-823 81 75.