Verksamhetsutveckling i förskolan ingen självklarhet
När förskollärare bestämmer sig för att tolka och omsätta utbildningspolitiska mål, i detta fall jämställdhet enligt Läroplanen för förskolan 98, så är det ingen självklarhet att det finns utrymme för ett sådant utvecklingsarbete. I en ny avhandling från Växjö universitet belyser pedagogen Claudia Gillberg förskollärares möjlighet att utveckla sitt arbete med jämställdhet.
Förskollärarna i denna studie ville skapa metoder för att kunna erbjuda barn en mer genusmedveten pedagogik, eftersom tidigare forskning visar att barn anpassar sig snabbt till de normer och värderingar som gäller i samhället.
Pojkar förväntas vara mer busiga och ta mer plats än flickor och dessa förväntningar upprepar sig och bekräftas gång på gång i den pedagogiska verksamheten. Men ges förskollärarna en verklig möjlighet att utveckla arbetssätt som bidrar till att förändra verksamheten?
Avhandlingen är en feministisk aktionsforskningsstudie där Claudia Gillberg i tre år aktivt arbetat med en grupp förskollärare i deras utvecklingsarbete av pedagogiska arbetssätt.
– Genom att tillämpa denna forskningsform som övergripande metodologi kommer aktörerna själva till tals och blir lyssnade till säger Claudia Gillberg. Förskollärarna själva blev viktiga aktörer i avhandlingen och inte mer eller mindre passiva informanter.
Resultaten visar att förskollärarna mötte betydande motstånd från sina arbetsgivare i sina ansträngningar att utveckla kunskapsbaserade arbetsmetoder kring ett utbildningspolitiskt mål, nämligen jämställdhet. Ett hinder kan vara att en arbetsgivare uttrycker att det är viktigt att arbeta med jämställdhet, men samtidigt underlåter man att tilldela verksamheten resurser för att detta arbete ska kunna äga rum på arbetstid.
Vidare visar avhandlingen på den enorma betydelsen som en chef har i denna typ av verksamhet. Förskollärarnas yrkesutövning är i hög grad knuten till verksamhetschefens ledarstil och roll.
I studien konstateras också att det än idag tycks vila något diffust över förskolläraryrket, vilket i sin tur leder till en del förvirringar kring själva professionsutövningen. Gränsdragningen mellan förskolläraryrket och föräldrarna är ett exempel på detta.
Claudia Gillberg har en bakgrund som auktoriserad översättare och språklärare. Hon är sedan 2004 doktorand vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet och hennes kunskapsintresse gäller lärande (i) organisationer på demokratiska grunder. I utpräglat kvinnodominerade yrken som förskollärare anser hon att det behövs initiativ från samhällsvetenskaplig forsknings håll för att finna nya sätt att hantera frågor om kunskap och kunskapers värde.
Avhandlingen ”Transformativa kunskapsprocesser för verksamhetsutveckling. En feministisk aktionsforskningsstudie i förskolan” försvaras måndagen 20 april 2009, kl. 10.00. Disputationen äger rum i Södrasalen, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Sven Persson, Malmö högskola.
För mer information kontakta Claudia Gillberg, telefon: 0470-70 80 15 eller e-post: claudia.gillberg@vxu.se
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
