Havre – en blivande oljegröda?
Biodiesel kan tillverkas av raps, men det behövs fler oljegrödor om volymerna ska bli riktigt stora i svenskt jordbruk. Nu undersöks förutsättningarna att ta fram spannmålssorter med riktigt fettrika kärnor. I en avhandling från SLU visar Åsa Grimberg att havre är en lämplig modellgröda.
Oljor från växtriket liknar kemiskt sett fossil olja och kan därför användas som råvaror i såväl biodieselproduktion som annan kemisk industri. Idag tillverkas en del rapsoljebaserad biodiesel i Sverige, men om vi ska kunna få en riktigt stor produktion av olja från jordbruket behövs nya högavkastande oljegrödor.
I fröer lagras energireserven som stärkelse och olja i olika andelar. Sädesslagen lagrar nästan hälften av frövikten i form av stärkelse medan oljegrödor som raps och rybs lagrar hälften av frövikten i form av olja. Åsa Grimbergs avhandling handlar om möjligheten att omdirigera energiinlagringen i spannmålskärnor så att andelen olja blir betydligt högre än idag. I så fall skulle sädesslag kunna bli högavkastande oljegrödor med en oljeavkastning jämförbar med den hos raps.
Ett viktigt steg i detta arbete är att hitta de faktorer som gör att det lagras in mer olja i cellerna i frövitan, som utgör större delen av fröet. Havre är unik bland sädesslagen eftersom det finns sorter med jämförelsevis höga oljehalter – upp till 18 procent av frövikten – och Åsa Grimbergs undersökningar visar att havre är en mycket lämplig modellväxt. När hon jämförde inlagring och nedbrytning av stärkelse och olja i havrefrön under fröfyllnad respektive groning visade det sig att det finns stora skillnader mellan havresorter med olika oljehalt. Denna variation tyder på att det finns goda förutsättningar att öka fetthalten genom växtförädling och genteknik.
För att kunna studera hur de biokemiska syntesvägarna skiljer sig åt i olika sorter, och den genetiska bakgrunden till detta, har Åsa Grimberg utvecklat ett nytt odlingssystem för havrefrön.
En aktuell fråga är om ett framtida klimat med förhöjd koldioxidhalt kan förväntas förändra inlagringen av kol till olja i frön. För att undersöka detta använde Åsa Grimberg modellväxten för oljegrödor, backtrav (Arabidopsis thaliana). En förhöjd koldioxidhalt jämfört med den vi har i atmosfären idag gav en större inlagring av kol i form av stärkelse i bladen, men det blev inte mer olja i fröna. Ett annat tecken på att fotosyntesmaskineriet anpassades till den nya miljön var att fettsyrasammansättningen i bladen förändrades vid höga koldioxidhalter.
—————————–
Civilingenjör Åsa Grimberg, växtförädling och bioteknik, SLU, försvarar sin avhandling “Carbon partitioning between starch and oil in Avena sativa (oat) and Arabidopsis thaliana”.
Tid: Fredag den 24 april 2009, kl. 10.00
Plats: Crafoordsalen, Sundsvägen 12, SLU i Alnarp
Opponent: Professor John L. Harwood PhD DSc, Cardiff School of Biosciences, Cardiff University, Storbritannien
Kontaktinformation
Mer information: Åsa Grimberg, 070-277 79 64, Asa.Grimberg@ltj.slu.se
