Mindre smitta från pastöriserad rötrest
Rötrester från biogasframställning bör inte användas på betesmarker, eftersom de kan innehålla sjukdomsalstrande bakterier. Elisabeth Bagge visar i sin doktorsavhandling vid SLU att pastörisering minskar halten av salmonella och andra icke sporbildande bakterier. Metoden hjälper dock inte mot sporbildande bakterier, som kan orsaka svåra sjukdomar.
Biogas, metan, bildas när biologiskt material bryts ner utan närvaro av syre, så kallad anaerob rötning. I biogasanläggningar utnyttjas detta för storskalig produktion av biogas, en miljövänlig och förnybar energiform.
Rötresten kan ersätta konstgödsel i jordbruket, men med det biologiska avfallet följer även smittämnen (patogena mikroorganismer) som kan orsaka sjukdomar hos djur och människor.
Veterinär Elisabeth Bagge visar i sitt doktorsarbete vid SLU att om rötresten pastöriseras i 70 grader C under 60 min före anaerob rötning minskar halten av till exempel Salmonella spp.
Sporbildande bakterier, exempelvis Clostridium spp. och Bacillus spp., påverkas dock inte av pastörisering. Många Clostridium spp. och Bacillus spp. är ofarliga miljöbakterier, som förekommer i t.ex. jord, men som även kan finnas i tarmen hos djur och människor. Vissa sporbildande bakterier kan dock orsaka svåra sjukdomar hos både djur och människor (mjältbrand, botulism och stelkramp). Andra orsakar svåra sjukdomar uteslutande hos djur (frasbrand och svindysenteri).
Elisabeth Bagge har undersökt den hygieniska kvaliteten i prover från olika processteg från biogasanläggningar. Proverna analyserades avseende olika patogena bakterier, bland annat Salmonella spp., Escherichia coli O157 och sporbildande bakterier.
Resultatet visar att de icke sporbildande bakterierna avdödades under pastöriseringen, men under återtransport till gårdarna återsmittades rötresten med Salmonella spp. Transportbilarna som körde avfallet till biogasanläggningarna, och som senare körde rötresterna, rengjordes inte tillräckligt emellan.
De sporbildande bakterierna påverkades inte av biogasprocessen. Normalt förekommer dessa bakterier i gödsel, slakteriavfall och i olika processteg från biogasanläggningar. Patogena klostridier påvisades i gödsel, slakteriavfall, före och efter pastörisering, men inte efter rötning. Det verkar som om antalet klostridier minskar efter rötningen, medan Bacillus spp. passerar opåverkade.
För att undvika smittspridning via biogasanläggningar och rötrester, bör biologiskt avfall pastöriseras före anaerob rötning. Vanliga patogena bakterier, som Salmonella spp., dör men sporbildande bakterier klarar sig. Om patogena sporbildande bakterier finns i avfallet till biogasanläggningar finns det en risk att de sprids via rötresten till åkermark. I Sverige rekommenderas inte spridning av rötrest på bete, utan bara på odlingsmark.
Kontaktinformation
——————
Veterinär Elisabeth Bagge vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Hygiene Aspects of the Biogas Process with Emphasis on Spore-Forming Bacteria”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.
Tid: fredagen den 8 maj 2009 kl. 9.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum (Universitetsdjursjukhuset), Uppsala.
Opponent: Professor Joachim Frey, University of Bern, Switzerland
Mer information
Elisabeth.Bagge@sva.se, 018-67 40 00
Abstract och avhandlingen i sin helhet
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001980/
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, (där Elisabeth Bagge har varit doktorand)
http://www.bvf.slu.se/?sve=1
Statens veterinärmedicinska anstalt (där Elisabeth Bagge arbetar)
http://www.sva.se/sv/
