Att styra i sjukvården – om användningen av ekonomiska styrinstrument i offentlig sektor
I debatten om hur den offentliga sektorn bör styras har det ekonomiska styrinstrumentet Balanced Scorecard fått allt större uppmärksamhet. Balanced Scorecard har fått stor spridning och utvecklats till ett av de populäraste instrumenten för att mäta prestationer. Allt fler landsting och kommuner använder idag Balanced Scorcard eller har planer på att införa det. Men vad händer när ett styrinstrument från det privata näringslivet införs i den offentliga sjukvården?
I en ny avhandling från Växjö universitet uppmärksammar företagsekonomen Elin K. Funck hur Balanced Scorecard har tagits emot, utvecklats och används inom sjukvårdsorganisationer.
Elin K. Funck har studerat och jämfört erfarenheterna av arbetet med Balanced Scorecard vid ett svenskt landsting med erfarenheterna inom den kanadensiska sjukvården.
– Det kan kännas lockande att kopiera styrinstrument som används av framgångsrika organisationer, säger Elin K. Funck. Det som ofta glöms bort är däremot att ett och samma styrinstrument sällan utvecklas på liknande sätt eller får samma styreffekter i olika organisationer.
Avhandlingens resultat visar att hur Balanced Scorecard kommer att utvecklas och användas, bland annat är beroende av om syftet i första hand är att kontrollera de anställda och ställa dem till svars för sina prestationer eller om syftet är att få till stånd handling och ett ömsesidigt ansvar för förändring.
Studien visar att Balanced Scorecard kan utvecklas till ett externt instrument för att tydliggöra ansvar och göra jämförelser mellan sjukvårdsorganisationer eller till ett internt instrument för kvalitetsutveckling, men även användas av den medicinska professionen i deras strävan efter att hävda sin verksamhet.
Avhandlingen resultat indikerar vidare att det finns en risk att ett styrinstrument vars syfte är att disciplinera de anställda kan leda till att organisationen fastnar i måttkonstruktioner och en jakt efter de perfekta måtten. Ett styrinstrument som bygger på ömsesidigt ansvar torde däremot vara mer tolerant för brister i måtten och istället leda till att organisationen lägger vikt vid processer och handling.
Elin K. Funck kommer ursprungligen från Hemse på Gotland. Hon är sedan 2004 doktorand i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet där hon undervisar och forskar i ekonomistyrning.
Avhandlingen ”Ordination Balanced Scorecard. Översättning av ett styrinstrument inom hälso- och sjukvården” försvaras onsdagen den 20 maj 2009, kl. 13.00.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är docent Katarina Östergren, Norges Handelshøyskole, Bergen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Elin K. Funck, telefon: 0470- 70 87 67 eller e-post: elin.funck@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
