Miljövinst när biomassa och kol samsas
Sameldning av biomassa och kol i befintliga kolkraftverk kan öka bioenergianvändningen inom EU avsevärt, visar forskning på Chalmers. Det är betydelsefullt inför EU:s mål för förnybar energi.
Genom att byta ut en del av kolet i kolkraftverkens bränsle till biomassa, så kallad sameldning, kan dagens kraftverk användas samtidigt som fossila koldioxidutsläpp minskar och förnybar el produceras.
Julia Hansson vid Chalmers har tillsammans med forskarkollegor undersökt förutsättningarna för förnybar el baserad på sameldning av biomassa och kol i EU. Undersökningen bygger på detaljerad information om befintliga europeiska kolkraftverk.
Forskarna ville se hur stor potential sameldning har för att öka andelen förnybar el. Begränsningarna för hur stor effekten kan bli är bland annat hur mycket biomassa det går att blanda i bränslet i dagens kolkraftverk. Hur stor roll sameldning kan spela varierar mycket mellan EU-länderna, beroende på hur mycket kol de använder.
Arbetet visar att i länder med relativt mycket kolbaserad el, till exempel Polen, Tyskland, Danmark och Tjeckien, skulle kraftigt ökad sameldning kunna ge ett mycket betydelsefullt bidrag till nationella mål för förnybar el.
Det fattas fortfarande en bit till det EU-övergripande målet för el som ska produceras av förnyelsebara källor 2010. Forskarna uppskattar att potentialen för sameldning av biomassa och kol motsvarar ungefär en fjärdedel av den mängd el som återstår till 2010 års övergripande mål. Eftersom det är 2010 redan nästa år, kan en utökad sameldning inte bidra så mycket till de närmast liggande målen.
– Men jämförelsen visar att sameldning har en betydande potential och kan ha stor betydelse för att nå till exempel EU:s mål för förnybar energi till 2020, säger Julia Hansson
En utbredd sameldning skulle innebära en kraftigt ökad användning av biomassa för energiändamål i många EU-länder.
– Länderna måste inte förlita sig på inhemsk biomassa. Nästan hälften av dagens kolkraftverk ligger relativt nära kusten eller större farbara vattenvägar och har därmed möjlighet att importera biomassa, säger Julia Hansson.
I Sverige har vi inte så många kolkraftverk och därmed en relativt liten potential för sameldning. Men däremot kan en ökad efterfrågan på biomassa för sameldning i andra delar av Europa innebära en ökad efterfrågan av svensk biomassa i framtiden.
Julia Hansson presenterar resultaten i sin aktuella doktorsavhandling. Där studerar hon också förutsättningarna för en storskalig internationell bioenergihandel samt möjligheten för EU att producera mer konkurrenskraftiga biodrivmedel från biomassaförgasning, genom att ta vara på värmeöverskottet från sådan produktion i EU:s fjärrvärmesystem.
Avhandlingen ”Perspectives on future bioenergy use and trade in a European policy context” försvaras den 20 maj, 2009 i sal HC1,Hörsalsvägen 14, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL>>
Den förstnämnda studien heter ”Co-firing biomass with coal for electricity generation – An assessment of the potential in EU27”, och är skriven tillsammans med Göran Berndes, Filip Johnsson och Jan Kjärstad. Studien är publicerad i tidskriften Energy Policy (Volym 37, nummer 4, sid 1444-1455) och är utförd inom EU-projekten Elobio och Refuel, samt inom projektet Pathways to Sustainable European Energy Systems.
Läs mer om projekten:
www.elobio.eu
www.refuel.eu
www.energy-pathways.org
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Julia Hansson, Fysisk resursteori, Institutionen för energi och miljö, Chalmers
julia.hansson@chalmers.se
031-772 31 29
Handledare: Göran Berndes, Fysisk resursteori, Institutionen för energi och miljö, Chalmers
goran.berndes@chalmers.se
Tel: 031-772 31 48
