Planering inför avverkning minskar markskadorna
I avverkningsplaneringen finns ofta information om när ett bestånd kan avverkas. Men hur avverkningen ska utföras för att undvika skador på mark och vatten står sällan med. Genom att planera vart man ska köra och vilka hjälpmedel som behövs kan markskadorna minimeras. Det var ett av Skogforsks budskap på kursen Skogsbruk vid vatten i Uppsala den 12 maj.
– Det kommer alltid att synas att vi kört i skogen. Men vi måste sträva efter så liten påverkan som möjligt. Med förändrade planeringsrutiner kan vi minska markskadorna, säger Isabelle Bergkvist, Skogforsk.
Isabelle Bergkvist anser att vi innan avverkningen bör ta reda på mer fakta om beståndet än vi gjort tidigare. Det är inte tillräckligt att bara känna till grundförhållande, ytstruktur och lutning (GYL) för att välja rätt bestånd under blöta perioder. Man behöver också ha kännedom om exempelvis vägstandard, beståndets utformning, möjligheter till fler än ett avlägg och eventuella flaskhalsar.
– Har man kunskap om alla dessa faktorer kan man göra en säkrare bedömning om när det är möjligt att avverka och transportera ut virke från beståndet än om bara GYL- faktorerna används, säger hon.
I traktdirektivet är det också viktigt att informera om eventuella tvingande överfarter över vattendrag, vilka hjälpmedel som är lämpliga att använda, hur beståndet kan delas för att undvika körning över känsliga områden och var det är bäst att placera virkesavläggen.
Oundvikligt kostar det att undvika markskador. Men det är också dyrt att orsaka dem.
– Till exempel kostar det minst 500 kronor per timme att ”laga” en markskada med en grävmaskin, och förmodligen ger detta bara upphov till ytterligare skador på grund av att marken rörs om en gång till. Att tvingas flytta maskiner från dåliga objekt kostar cirka 3000 kronor per maskin. Därtill kan körskador leda till tillväxtförluster med 5 till 10 procent, säger Isabelle Bergkvist.
Sönderkörningen bidrar också till skador som inte kan värderas i pengar.
– Den kan orsaka erosion, försämrat dricksvatten eller förstöra en bäck med höga naturvärden, för att nämna några exempel, säger hon.
Bra egenskaper för en lyckad våravverkning
- Vägen tangerar avverkningen. Det möjliggör kortare skotningsavstånd, fler utskotningsvägar och fler avlägg.
- Inga ”flaskhalsar” som tvingar dig köra över ett känsligt område eller dylikt.
- Beståndet kan delas så att du kan undvika att köra över en känslig bäck eller liknande.
- Inga vattendrag måste passeras.
- Tekniska hjälpmedel används för att minimera skadorna.
Kontaktinformation
Kontakt
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87
Anna Franck, pressansvarig Skogforsk. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
