Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 maj 2009

Bättre mjölk för ost och fil

Konsumenten efterfrågar mer av förädlade mjölkprodukter, t.ex. ost och yoghurt, medan konsumtionen av vanlig mjölk stadigt minskar. För att kunna göra bra ost- och filprodukter krävs dock en bättre proteinsammansättning i mjölken.

Forskare vid SLU i Uppsala har nu kommit fram till att man med avel kan anpassa kons mjölk med avseende på mjölkproteinets sammansättning, så att den lämpar sig bättre för tillverkning av ost- och filprodukter.

Kaseiner är de proteiner som utgör stommen i det koagulerade ämne (koagel) som ger de karakteristiska strukturerna åt ost och filmjölk. För ostframställning är det viktigt med ett högt innehåll av kappa-kasein, medan även vassleproteiner spelar en viktig roll vid filtillverkning.

Studien visar att man kan förbättra mjölkens ystningsegenskaper genom att avla fram kor med genen för kappa-kasein B, som ger en bättre koagelstruktur än E-varianten av samma protein. När det gäller filtillverkning är resultaten mer tvetydiga. Kor som bär genen för A-varianten av vassleproteinet beta-laktoglobulin producerar mjölk som ger bra konsistens på filmjölk, tack vare att de bildar mer beta-laktoglobulin. Genen som kodar för beta-laktoglobulin B resulterar i stället i mjölk med mindre beta-laktoglobulin, fast av bättre kvalitet.

Effekter av mjölkens proteinsammansättning på kvalitet och utbyte av mejeriprodukter,
http://www.lantbruksforskning.se/filearchive/5/5844/0130045%20Andrén%20Proteinsammansättning%20i%20mejeriprodukter%20rapport.pdf

Mjölkens proteiner i fokus, Livsmedel i fokus 1/2009, http://www.livsmedelifokus.se/DocumentBank/109.pdf

Kontaktinformation
Elin.Hallen@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anne.Lunden@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anders.Andren@lmv.slu.se, 018-67 20 38

Avhandlingen med abstract http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001879/

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera