Feromonfällor för hotade insekter
Många av de rara insekter, som lever i ihåliga träd och andra alltmer sällsynta miljöer, är mycket svåra att hitta. Rödlistade arters status baserar sig på uppgifter från insamlade exemplar – därmed är de ofta endast grova uppskattningar.
Insekternas artegna doftsignaler, feromoner, skulle emellertid kunna förbättra inventeringen av många av dessa arter, enligt forskare vid SLU i Alnarp, Lunds universitet och Högskolan i Gävle. Med fångst i doftfällor skulle man kunna bedöma den verkliga utbredningen av enskilda insektsarter, utan specialistkunskaper och med en rimlig arbetsinsats. Forskarna håller på att utveckla nya metoder för att övervaka dessa svårinventerade insektsarter och få mer detaljerade uppgifter om deras utbredning och om vilka egenskaper som gör dem sårbara.
Läderbaggens (Osmoderma eremita) feromon har identifierats och har visat sig vara ett ganska bra komplement till andra inventeringsmetoder. Det är ett feromon som produceras av hanar och som lockar honor. Det är dock inte lika effektivt som de renodlade sexualferomonerna från mulmknäpparhonor (Elater ferrugineus). Det senare feromonet visade sig ha en mycket stark dragningskraft på hanarna inom arten, även vid låg populationstäthet. Sexualferomonerna hos äkta malar (Tineidae) och glasvingar (Sesiidae) består av olika kombinationer av tolv typiska ämnen, och forskarna söker nu efter effektiva blandningar för olika arter.
Nackdelen med den här metoden är att varje insektsart har sina egna feromoner som måste identifieras och utprovas. Genom ett samarbete med de inventerare som ändå är ute och letar kan dock detta arbete påskyndas.
Kontaktinformation
Mattias.Larsson@ltj.slu.se, 040-41 53 10, 0732-44 53 88
Pheromones for conservation, http://www.pheromone.ekol.lu.se/projosmoderma-1.html
Projektet FeroBio – feromonövervakning av biodiversitet http://www.chemicalecology.se/PheroBio.htm (öppnar inom kort)
