Modeller identifierar lämpliga livsmiljöer för känsliga lavar
I en doktorsavhandling från Umeå universitet har Anna Jonsson Cabrajic identifierat viktiga livsmiljöer för lavar med hjälp av matematiska modeller. Lavar utgör hälften av de växtarter som finns i nordliga ekosystem. De är också viktiga som vinterföda för renar, som skydd och föda för insekter och därmed också för många skogsfåglar, speciellt under kritiska vinterperioder.
– Sverige har ett ansvar för att bevara sin egen flora, men lavar har under de senaste decennierna minskat till följd av skogsbruk och luftföroreningar. Det är också mycket osäkert hur de påverkas av klimatförändringar, eftersom det är svårt att ta reda på detta med experimentella försök, säger Anna Jonsson Cabrajic.
För att kunna förutsäga hur lavar kommer att reagera på olika miljö- och klimatförändringar har Anna Jonsson Cabrajic istället använt sig av matematiska modeller. På detta sätt har hon också identifierat vilka miljöer som är viktiga för lavar.
– Mina modeller visar att trädlevande lavar kan reagera både positivt och negativt på klimateffekter beroende på hur ljus platsen är där de växer. Det gör det svårt att avgöra vad som händer med lavpopulationer i ett förändrat klimat. Kombinationen av fukt, temperatur och ljus är mycket viktigt för lavars tillväxt. Beroende på hur klimatet förändras i framtiden kommer det att påverka lavarna på olika sätt, berättar Anna Jonsson Cabrajic.
Enligt klimatscenarior, väntas ett varmare men också blötare klimat i Skandinavien, speciellt under vintermånaderna. Ökad fukt kan ge ökad tillväxt om ljuset är tillräckligt starkt. Däremot minskar tillväxten om platsen där laven växer är för mörk, på grund av att laven då avger mer kol än den binder in. Under några sommarmånader kan dock klimatet förväntas bli varmare och torrare vilket ger kortare tillväxtperioder för lavar och därmed lägre tillväxt.
Ljuset är också viktigt för marklevande ”renlavar”. Skogar där mer än 60 procent av markytan täcks av trädkronor är för täta för att gynna lavars tillväxt.
Många skogar är idag tätare än för hundra år sedan och precis före slutavverkning kan de vara tätare än gränsen på 60 procent. Detta missgynnar laven och lavrika områden. Resultaten har betydelse för det gemensamma markutnyttjandet mellan rennäring och skogsbruk eftersom samer tidigare haft svårt att med siffror visa vilka områden som är viktiga för renarnas vinterbete.
Vissa hotade lavararter lever i särskilt fuktiga miljöer och resultat i avhandlingen visar att detta beror på att det går mycket långsammare för dessa lavar att aktivera sin fotosyntes efter torra och inaktiva perioder. Varför den är fördröjd är oklart men hänger ihop med att lavar är en symbiotisk organism mellan svamp och alg.. Den matematiska modell som Anna Jonsson Cabrajic tagit fram kan förutsäga när lavarna är tillräckligt blöta från regn, dimma, och fuktig luft för att de ska kunna aktivera sin fotosyntes. Modellen kan därför användas för att hitta tillräckligt fuktiga miljöer för att bevara hotade lavar. Studierna är till största delen gjorda i Västerbotten med några utstickare till Jämtland, Västernorrland och Norge.
Torsdagen den 4 juni försvarar Anna Jonsson Cabrajic, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling
med titeln ”Modeling lichen performance in relation to climate – from thalli to landscapes ”. Svensk titel: Modellering av lavars responser i förhållande till klimat: i skalan från bål till landskap.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal KB3B1 i KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Göran Ågren, SLU, Uppsala.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Anna Jonsson Cabrajic, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 070-9859555
E-post: anna.cabrajic@emg.umu.se
