Kunskaper om salivproteiner kan bidra till bättre plackkontroll
Det visar en ny avhandling som Ida Svendsen, verksam vid Hälsa och samhälle, disputerar på den 11 juni. I avhandlingen med titeln ”In vitro and in vivo studies of salivary films at solid/liquid interfaces” har det fokuserats på den viktiga roll som salivens proteiner har. Till exempel motverkar dessa proteiner syraangrepp från bakterier.
– Salivproteinerna fäster på olika ytor i munnen, t ex tandytan och de olika material tandläkaren stoppar in i munnen, och bildar en film som kallas pellikel, säger Ida Svendsen. Pellikeln inverkar på vilka bakterier som fäster till ytorna och senare bildar plack. Plack kan orsaka hål i tänderna och tandlossning. Genom att bättre förstå och förutspå pellikelns sammansättning och uppbyggnad går det att utveckla nya och bättre metoder för plackkontroll. Här kan studierna i min avhandling bidra.
Ida Svendsen har undersökt pellikel-bildningen i olika nivåer. Dels har enskilda salivproteiner studerats för att se vilka grundläggande krafter som är viktiga, dels har samspelet mellan olika proteiner under filmens uppbyggnad undersökts.
– Ytans egenskaper har visat sig ha stor inverkan på filmen som bildas, säger Ida Svendsen. Det som påverkas är både hur mycket protein som fäster på ytan och hur hårt proteinerna sitter fast.
På liknande sätt som pellikeln byggs upp går det att bygga filmer med flera proteinlager (multilager), vilka påverkas av egenskaperna hos de samverkande komponenterna och ytan de fäster på.
– Genom att styra sammansättningen hos filmen kan man öka mängden av specifika komponenter i filmen och på så vis få en ökad effekt av deras funktioner, säger Ida Svendsen. Viktiga proteiner kan behållas i filmen och skyddas med hjälp av att samspela med andra komponenter på ytan.
Att kunna studera hela pellikelns sammansättning är av stor vikt, och den är beroende av vilken yta pellikeln sitter på. Och för att kunna bestämma sammansättningen krävs att man kan få hela filmen att lossna från ytan.
– Vi har tagit fram en teknik för detta som validerats vetenskapligt, säger Ida Svendsen. Det är mest hårda ytor som studerats.
Studier av salivfilmer har gjorts både in vitro (utanför kroppen) och in vivo (i kroppen). Den övervägande delen av studierna är gjorda in vitro och kan inte direkt överföras till in vivo-situationen.
– Men in vitro-studierna är relevanta för de ger en ökad kunskap om de underliggande krafterna som påverkar filmbildningen, säger Ida Svendsen.
Ida Svendsen är verksam vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola och hennes forskningprojekt ingår i profilen Biologiska gränsytor och i forskningsprogrammet Biofilmer.
Ida Svendsen kommer att försvara sin avhandling offentligen torsdagen den 11 juni kl 9.00 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Opponent är Anne E. Meyer, Research Associate Professor vid University of Buffalo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ida Svendsen på 040-665 74 15, 0707-87 18 50 eller ida.svendsen@mah.se
