Förändringar i språket kan spåras via gigantiska textarkiv
Historiska textsamlingar med allt som skrivits i ett dussintal amerikansk och brittiska tidningar sedan de startade finns numera tillgängliga elektroniskt. Donald MacQueen har gjort den första omfattande studien som utnyttjar denna resurs för att spåra ändringar i språkbruket, en metod som gör det möjligt att nå en helt ny precision i dateringen. Han disputerade vid Uppsala universitet den 8 juni.
De gigantiska tidningsarkiven innehåller såväl nyhets- och featureartiklar och ledare som kommersiella och privata annonser. Sammanlagt uppgår antalet ord till tiotals miljarder. I sin avhandling i engelsk lingvistik har Donald MacQueen undersökt ordet miljon på engelska, i synnerhet hur språkbruket ändrades från uttryck som det tidigare nästan ensamt förekommande ”five millions of inhabitants” till dagens ”five million inhabitants”.
Med hjälp av de elektroniska textsamlingarna som alldeles nyligen blivit tillgängliga har han lyckats precisera när och var det moderna uttrycket började ta över.
– Då man studerar förekomsten av ovanliga ord i mindre textarkiv på någon eller några miljoner ord hittar man ofta bara några exempel att analysera. Den här samlingen är mycket större, och har gjort det möjligt för mig att få fram mycket pålitlig historisk data för ett år i taget. På det sättet har jag kunnat spåra utvecklingen med en precision som inte tidigare funnits i lingvistiska studier, förklarar han.
Det visade sig att den moderna konstruktionen tog över i amerikanska tidningar i mitten på 1880-talet, och i brittiska The Times först i mitten på 1910-talet. Dessutom blev det klart att övergångsperioden var kortare i The Times. Dessa förhållanden tyder på att språkbruket i amerikanska tidningar påverkade och skyndade på ändringen i den brittiska tidningen.
Detta skedde under det brittiska imperiets storhetstid, och ungefär när USA:s ekonomi växte om den brittiska för första gången. Enligt Donald MacQueen är en möjlig orsak till det förändrade språkbruket, förutom båda dessa uttryck plötsligt började användas mer frekvent, att människor har en större benägenhet att omfamna nymodigheter under svåra samhällskriser, i det här fallet det amerikanska inbördeskriget och första världskriget. Det är också möjligt att dessa krig orsakade stora flyttströmmar som kan ha påverkat språkbruket.
– Ett annat upptäckt jag gjort, tack vare den enorma mängden data, är att när användningen av de båda konstruktionerna började lika vanligt förekommande valde tidningarna att helt enkelt undvika sådana konstruktioner och ersätta dem med siffror. När det, kring tiden efter andra världskriget, inte längre rådde någon tvekan om vilken konstruktion var den “riktiga” blev det igen vanligare att skriva ut talen med bokstäver, berättar han.
I avhandlingen ingår också en jämförelse med språk som franska och tyska, där motsvarande grammatisk förändring av ordet miljon från substantiv till ett vanligt räkneord ännu inte skett.
– Men på längre sikt kan man förvänta sig en likadan förändring. Den här tendensen är alltså ett universellt fenomen vad gäller nummerord, säger Donald MacQueen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Donald MacQueen, tel: +1 734 998 1724 (Michigan, USA) eller e-post: donald.macqueen@engelska.uu.se eller donaldmq@umich.edu.
