Populär musikskola utan finkulturell agenda
När musikföretaget Hagströms startade sin stora satsning på en musikskola för att undervisa svenska folket i att spela dragspel och gitarr möttes de av starkt motstånd från etablerade musikpedagogiska institutioner. Trots kritiken blev Hagströms musikkurser mycket populära och totalt utbildades nära 100 000 elever vid musikskolan.
Forskaren Ketil Thorgersen vid Luleå tekniska universitet har i sin doktorsavhandling studerat hur Hagströms satsning på musikundervisning för ”vanligt folk” – och utan ambitionen att fostra eleverna in i den etablerade uppfattningen om vad som var god musik – påverkat det svenska musikpedagogiska landskapet.
En av dem som reagerade starkt på Hagströms satsning på undervisning i ”lågstatusinstrument” som dragspel och gitarr var den legendariske musikprofilen Sten Broman som bl a ansåg att ingen seriös kompositör sysslade med att skriva musik för dragspel.
En statlig utredning från 1946 beskrev dragspel och gitarr som instrument som saknade ”framtidsvärde”, detta i jämförelse med t ex piano och violin. Till kritikerna hörde även studieförbund som Medborgarskolan där undervisningens mål var att lära eleverna att uppskatta klassisk musik – dvs musik som ansågs stå för god smak.
– På en högre nivå har troligen Hagströms musikundervisning påverkat svenskt musikliv och svensk musikundervisning mot en bredare syn på vad som är god musik. Hagströms kan även sägas ha bidragit till den utveckling av musikindustrin som idag kallas det svenska musikundret, säger Ketil Thorgersen.
– Till skillnad från andra aktörer som hade som mål att förädla elevernas musikaliska preferenser med fokus på den klassiska musiken, saknade Hagströms musikalisk agenda. De lyckades med att sprida musikutbildning till varenda liten ort i Sverige.
Ketil Thorgersens studier grundar sig på ett antal intervjuer med utbildare och elever som utbildat sig vid Hagströms musikskola. Dessutom har han haft tillgång till visst arkivmaterial samt ett stort antal tidskriftsartiklar rörande utbildningen.
– Analyserna visar bl a att Hagströms musikundervisning spelade en viktig roll i demokratiseringen av svensk musikpedagogik bl a genom att tillgängligheten ökade, säger Ketil Thorgersen. Kursavgifterna var låga och det var billigt att hyra instrument.
Bakom Hagströms stora satsning på kurser för den som snabbt ville lära sig att spela dragspel och senare även andra instrument som gitarr, elpiano, elbas mm, låg främst den nedgång i försäljningen av dragspel som företaget drabbades av under mitten av 1940-talet.
Under 50-60 talet fick dessutom svenskarna mera fritid vilket bl a medförde en starkt ökad efterfrågan på musikundervisning på instrument som gitarr, elgitarr och elbas mm.
Kontaktinformation
Upplysningar: Ketil Thorgersen, Luleå tekniska universitet, Institutionen för musik och medier, 070 – 279 09 15, ketil.thorgersen@ltu.se
